Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonsson, Arthur - Jonsson, Axel - Jonsson, Conrad - Jonsson, Folke - Jonsson, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jonsson
113
Jonsson
Axel Jonsson.
bl. a. Åhlinska skolan 1918—33, Sofi
Almquists skola 1920—36 ocli
Lyceum för flickor 1928—40. — J.
företräder en humanistiskt inriktad
kristen åskådning. Hans skrifter
"Protestantismen och världskriget" (1916,
tills, med G. Rudberg) ocli "Vi tro på
den helige Ande, ett odogmatiskt
utkast" (1925) utmynna i en ekumenisk
kyrkosyn. J. har på uppdrag av S:t
.Takobs förs:s kyrkoråd utgivit
jubileumsskriften "S:t Jacob 1643—1943"
(1943) och har sedan 1933 framträtt
som anmälare av teologisk litt. i
Stockholms-Tidn. — Gift 1908 med
Anna Natalia Karlgren. G. W.
Jonsson, Axel, skeppsredare, f.
16 maj 1888 i Göteborg. Föräldrar:
direktören Axel J. och Ragnhild
Lundgren. — Efter läroverksstudier i
Göteborg for J. utomlands och
genomgick 1904 Dresdens handelsinst.,
varefter följde praktisk
handelsutbildning i Lybeck, Antwerpen och London.
Hemkommen till Sverige vid tjugutvå
års ålder startade lian handelsfirman
Jonsson & Krafft, som han ledde till
1919, då han utnämndes till dir. för
Ångfartygs ab. Göta kanal. Där blev
det J:s förnämsta uppgift att
återförvärva den passagerartrafik, som
företaget förlorat under första
världskriget. Det utomordentliga sätt,
varpå han löste detta problem, bidrog
till att han 1929 valdes till verkst.
dir. i Sv. Amerika linien. Den
emigranttrafik, på vilken bolaget förut
byggt, hade i det närmaste upphört,
och nu inträdde också den ekonomiska
krisen. Genom att insätta en del av
fartygen i kryssningstrafik lyckades
J. åstadkomma, att tonnaget blev fullt
utnyttjat. Under hans ledning har
företaget sedan genomgått en
gynnsam utveckling. J. är dessutom
styr.-led. i ett trettiotal rederi-, varvs- och
trafikföretag och blev 1934 italiensk
konsul i Göteborgs samt är sedan 1945
8 Svenska män ocli kvinnor IV
italiensk generalkonsul där. — J. har
gjort en insats inom Sv. trafikförb.,
varvid lian särskilt intresserat sig
för öppnandet av dess
propagandakontor. J. har också vinnlagt sig om
att göra vårt land känt i Förenta
staterna och var medl. av
bestyrelser-na för Chicagoutställningen 1934 och
för firandet av Nya Sverige-minnet
1938 samt var led. av sv. bestyreisen
för New York-utställningen 1939. —
Gift 1) 1914 med Sigyn Janson, †
1934; 2) 1941 med Maud Sundström.
O. H—e.
Jonsso n, Per Conrad,
tidningsman, politiker, ämbetsman, f. 19 dec.
18S6 i Eskilstuna. Föräldrar:
snickaren Anders Petter J. och Karin
Lundberg. — Efter genomgången folkskola
i Eskilstuna var J. några år typograf
där. Han anställdes 1907 i tidn.
Folket i Eskilstuna, för vilken lian bl. a.
en tid tjänstgjorde som platsred. i
Västerås, varefter lian 1910—16 var
medarb. i Social-Demokraten och 1917
utsågs till chefred, för Folket. Där
kvarstannade lian till 1 okt. 1943, då
han utnämndes till landshövding i
Västmanl. län. Vid omorganisationen
av Statens informationsstyr. 1944
utsågs J. med bibehållande av
landshövdingämbetet till dess ordf. — Som
politiker gjorde sig J. tidigt gällande
inom det socialdemokratiska partiet,
och han erhöll ett flertal
kommunala uppdrag i Eskilstuna, där han
bl. a. var ordf. i folkskolestyr. 1923—
31. Han tillhörde Andra K. 1922—43
och framstod där som en av de
kunnigaste och inflytelserikaste i sitt
parti. Bl. a. var han led. av
statsutskottet från 1933 (v. ordf. frän 1936),
apotekskommittén 1931—34 och
apotekens avgiftsnämnd från 1936.
Särskilt intresse har J. ägnat åt
skolfrågor, bl. a. ss. ordf. i statens
läroboksnämnd sedan 1938 och ss.
sakkunnig i 1936 års lönekommitté för
kommunalanställda lärare. Han var
upphovsmannen till den av 1937 års
riksdag fastställda löneregleringen för
dessa. Åren 1937—43 var han led. av
Strängnäs domkapitel. J. var led. av
bankofullmäktige 1936—43 och blev
ordf. i styr. för ah. Radiotjänst 1947.
Han var led. av socialdemokratiska
partistyr. 1932—44. — Gift 1912 med
Amy Teresia Jonsson. R. A.
Jonsson, Folke Henry,
operasångare (bas), f. 9 juni 1904 i
Ängelholm. Föräldrar: smedmästaren
Johan August J. och Hilda Forssberg.
—- Efter att ha genomgått folkskola
i Ängelholm vistades J. tidvis i
utlandet. Han bosatte sig 1925 i
Stockholm och började 1930 utbilda sin röst
för S. Lizell! Åren 1934—37 var han
Christina Nilsson-stipendiat och
genomgick K. teaterns operaskola. Där-
Conrad Jonsson.
efter fullföljde han sångstudierna för
Britta von Vegesack, I. von Delwig
samt under studieresor 1937—39 för
C. Milona i Berlin och P. Bender i
München. — Redan 1934 framträdde
J. på K. teatern som Biskop Thomas
i "Engelbrekt", men sina egentliga
debuter gjorde han spelåret 1936—37
som Daland i "Flygande holländaren",
Ramphis i "Aida" och Vandraren i
"Siegfried". Sedan sistn. år är han
engagerad vid K. teatern. — J. har en
fylligt sonor stämma, väl lämpad för
såväl komiska som seriösa roller. I
spelavseende har han särskilt visat sig
användbar i basbufforoller ss.
Lepo-rello i "Don Juan", Bartolo i
"Barberaren i Sevilla", Plumket.t i
"Martha" och Ketsal i "Brudköpet". Han
liar även sjungit Lantgreven i
"Tannhäuser", Pogner i "Mästersångarne",
Pimenn i "Boris Godunov",
Monte-rone i "Rigoletto", Sultanen i
"Aladdin" och Colline i "Bohéme". — J.
har även framträtt som
oratoriesolist i Konsertfören. i Stockholm och
i musikföreningar ute i landet samt
var 1935 solist vid en Oi D.-turné. —
Gift 1940 med Carmen Haldis
Kramer. H. G—t,
Jonsson, Gustav Adolf, läkare,
barnpsykiater, f. 6 nov. 1907 i Alfta
skn, Hälsingland. Föräldrar:
disponenten Olof J. och Maria Johansson.
— Efter studentex. i Hudiksvall 1926
blev J. med. kand. i Uppsala 1932 och
med. lic. i Stockholm 1937. Han har
haft förordnanden i psykiatri bl. a.
vid Rättspsykiatriska kliniken å
Långholmen i Stockholm och vid
Beckomberga sjukhus sanit i pediatrik
vid Norrtulls sjukhus i Stockholm.
Han blev 1943 extra läkare i psykisk
barnavård vid Karlstads lasarett och
1947 föreståndare för Skå-Edeby
barnhem, Stockholms län. J. var 1938
förordnad att deltaga i psykiatrisk
undersökning av vissa tvångsarbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
