Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kökeritz, Helge - Kölmark, Pehr - König, Carl Henrik, arkitekt, se s. 392 - König, Christian, ämbetsman, lärd, se nedan - König, Claes, arméofficer, ryttare, se s. 392 - König, Henrik, finansman, se nedan - König, Henrik, köpman, kompanidirektör, se nedan - König, Nils - König, ätt - 1. König, Christian - 2. König, Henrik - 3. König, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kölmark
391
König
av Melinska stenografförb: s överstyr.
1927 (ordf. i dess verkst. utskott 1938
—39) och har medverkat som
föredragshållare vid internat,
stenograf-kongresserna i Amsterdam 1934 och
London 1937. Bland K:s skrifter
märkas "The Phonology of the Suffolk
Dia-lect, descriptive and historical"
(drs-avh., 1932), "English Pronunciation as
described in Shorthand Systems of the
17th and ISth Centuries" (Studia
neophilologica, 7, 1934—35), "Engelsk
handelskorrespondens" (1936),
grammofonkursen "Let’s go to London"
(1938), "The Place-Names of the
Isle of Wight" (1941), "Mather Flint
ön Early Eighteenth-Century English
Pronunciation’" (1944), läroböckerna
"This is America" (1946) och
"Lear-ning Swedish" (New York, 1—3, 1946
—47). K. har skrivit flera böcker om
stenografi, bl. a. "Lärobok i engelsk
stenografi" (1935) och "Stenografi,
Melins system" (1938). Vidare har
han författat ett stort antal
artiklar, redogörelser och recensioner i den
periodiska pressen och redigerade 1930
—33 tidskr. Anglic samt 1934—35 och
1938—39 Tidn. för sv. snabbskrift. —
Ogift. Å. G.
Kölmark, Pehr, filosof, skolman,
f. 18 nov. 1750 på Kölebråten i
Karlskoga skn, Värmland, † 4 aug. 1839
i Karlstad. Föräldrar: bergsmannen
Erie Jonsson och Brita Olsdotter. ■—
Efter akademiska studier i Lund och
Greifswald promoverades K. 1779 vid
det senare univ. till fil. mag. och
förordnades där 1780 till docent i
teoretisk och praktisk filosofi. K.
återvände till Sverige 1781 och blev 1786
docent i teoretisk filosofi i Uppsala.
År 1799 blev han lektor i logik vid
gymnasiet i Karlstad. År 1809 erhöll
han prof:s namn. K., som prästvigts
1806, innehade efter 1808 successivt
olika pastorat i Värmland och blev
ISIS teol. dr. Han var riksdagsman
1810—23. Bland K:s filosofiska
skrifter, som ge uttryck åt en eklektisk
ståndpunkt med inslag från Lockes,
Wolfs och Kants system, må nämnas
"Tankar öfver mennisklighetens öde"
(1790) och läroboken "Utkast til en
systematisk afhandling i theoretiska
och practiska philosopliien" (1799).
— Ogift. A. W.
König, Carl Henrik, arkitekt,
se s. 392.
König, Christian, ämbetsman,
lärd, se nedan.
König, Claes, arméofficer,
ryttare, se s. 392.
König, Henrik, finansman, se
nedan.
König, Henrik, köpman,
kompanidirektör, se nedan.
König, Nils, biskop, † 16 april
145S i Linköping. — Född i Kalmar
och sannolikt tillhörande en
borgarsläkt av tyskt ursprung omnämnes K.
1430 som stadens kyrkoherde.
Befattningen var patronellt förbunden med
ett kanonikat i Linköping. År 1440
valde Linköpings domkapitel K. till
biskop, och han erhöll bekräftelse av
Baselkonciliet. Under Kristofers av
Bayern regeringstid styrde K. sitt stift
med stor myndighet, då konungen
avstod från att inblanda sig i den
ecklesiastika förvaltningen och baselpåvens
överhöghet över de nordiska rikenas
prästerskap allenast var formell. K.
assisterade vid Karl Knutssons
kröning till Sveriges konung 1448 och
deltog som sv. delegat i den
betydelsefulla Halmstadskongressen 1450. Fyra
år senare medverkade han i den
effektiva aktionen mot konungens planer
på en reduktion, som hotade beröra
kyrklig egendom och leda till ingrepp
i den andliga jurisdiktionen. Året
fore sin död måste K., nu ålderstigen
och sjuklig, finna sig i att den unge
uppsalakaniken Kettil Karlsson
(Vasa) blev hans koadjutor och därmed
designerades som hans efterträdare.
— Litt.: G. Carlsson, "Senare
medeltiden. I. Tidsskedet 1389—1448" (i
"Sveriges historia till våra dagar"
3: 1, 1941); Y. Brilioth, "Sv. kvrkans
historia" (2, 1941). S. Kft.
König, ätt från Tyskland. Den
äldste kände stamfadern Henrik K.
var under 1600-talets förra hälft
förmögen bonde i hertigdömet Bremen.
En son till honom, Henrik K. (f. 1642,
† 1720), flyttade till Sverige, var
handelsman i Stockholm och adlades 1714
med bibehållet namn; han var
slutligen sv. kommissarie i Hamburg.
Söner till honom voro a) lagmannen
Christian K. (K. 1), far till
arkitekten Carl Henrik K. (K. 4), b)
köpmannen Henrik K. (K. 2), far till
finansmannen Henrik K. (K. 3) och
grosshandlaren i Stockholm Christian
Adolf K. (f. 1724, † 1803), vilken blev
stamfar för ättens nu levande gren,
samt c) sv. residenten i Hamburg
Johan Fredrik K. (f. 1690, † 1759).
Sonsons sonson till Christian Adolf K.
är liovstallmästaren Claes K. (K. 5).
Henrik König (3). Miniatyr av okänd
konstnär.
1. König, Christian,
ämbetsman, lärd, f. 4 mars 1678 i Stockholm,
† 4 mars 1762 på gården Lindberga i
Närtuna skn, Stockholms län.
Föräldrar: kommissarien Henrik K. och
Helena Daurer. — K. blev student i
Uppsala 1696 och tillbragte många år
utrikes på studieresor. Ffter kortare
tjänstgöringar i Svea hovrätt och
Kommerskollegium utnämndes han
1714 till sekr. i Kanslikollegium och
var 1723—47 lagman i Västmanland
och Dalarna. K. var känd för sina
omfattande kunskaper. Utom sin
"Lär-doms-öfning" (1—11, 1745—51)
utgav han bl. a. en latinsk övers, av den
sv. lagen. — Gift 1) 1716 med Anna
Margareta Weylandt, † 1731; 2) 1733
med Maria Amalia Wedderkopp.
G.U.
2. König, Henrik, köpman,
kompanidirektör, f. 11 mars 1686 i
Stockholm, † natten mellan 24 och 25 sept.
1736 därstädes. Bror till K. 1. — K.
började tidigt biträda sin fader, som
vid tiden för hans uppväxt hunnit
förvärva en ansedd ställning i
Stockholms handelsvärld. K. kom att spela
en framträdande roll vid Ostindiska
kompaniets tillkomst. Han tog
genom olika inlagor 1729—30 det
formella initiativet till kompaniets
bildande och blev, sedan koncession
lämnats (1731), dess förste dir. Utanför
sin verksamhet i kompaniet
framträdde K. även under sin egen firma
som en av de medelstora exportörerna
och importörerna i Stockholm under
1730-talet. — Gift 1716 med
Petronella Schaeij. Cgn.
3. König, Henrik, finansman, f.
3 mars 1717 i Stockholm, f 6 okt.
1785 i Eftra skn, Hall. län. Son till K.
2. — K. var 1741—49 anställd som
superkargör hos Ostindiska
kompaniet, där först fadern, längre fram en
broder tjänstgjorde som direktörer.
K:s nästa större uppdrag (1756) var
ledningen av det fjärde bland
frihetstidens s. k. växelkontor, vilka hade
till uppgift att på statens vägnar
"styra kursen" på utlandet. När K.
redan efter ett år avgick frän
uppdraget, utställde han på kontorets
vägnar på statsverket räkning för
lidna förluster. Hattpartiet godkände
räkningen och likviderade den med
1 824 000 dlr smt. Mössorna däremot,
som kommit till makten på riksdagen
1765—66, dömde K. till återbäring av
ungefär en fjärdedel av denna summa.
De övriga bolagsmännen sökte vältra
över ansvaret på K., som 1763—65
vistades i Hamburg och där på grund
av depressionen efter sjuårskriget
gjorde en mycket uppseendeväckande
konkurs. För att hämnas
offentliggjorde K. några brev från ett par
kolleger i växelkontoret. Då därav fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
