Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runius, Johan - Runnquist, Axel - 1. Runnström, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runmark
411
Runnström
krets inom det högre borgerskapet i
Stockholm. De äro hållna i en mer
realistisk och mustig stil. I en dikt
som "Friskens och Runii resa til
Dalarön" (1712) föregriper han Bellman.
R., som företrädde den genityp, som
man gärna betraktar som den spec.
svenska och som tillhörde samma
bohemiska sångarsläkte som Lucidor
och Bellman, företedde tydliga
överensstämmelser i synnerhet med den
senare. Både B. och Bellman hade en
inspirationskälla i det glada
samkvämet, i mat och dryck (inslag av erotik
saknas däremot nästan helt hos B.),
båda hade den formella lättheten och
förmågan att improvisera, båda voro
oreflekterade artister, som diktade
mera med sinnena än med intellektet,
och båda voro slutligen utpräglat
musikaliska naturer, som strävade efter
att förena tonkonst och verskonst.
Även hos R. fanns "en sorg i
rosen-rött"; hans förgängelsekänsla fick
sitt högsta uttryck i den storslagna
"Öfwer werldenes fåfängligheter".
Denna återfinnes däremot sällan i
hans religiösa lyrik, som mera
präglas av barnsligt from gudsförtröstan.
En viss naivitet kännetecknar
överhuvudtaget det mesta R. skrivit. Dock
saknas ej spänningar; både lians liv
och lians lyrik ge intryck av starka
disharmonier, och det är oriktigt att
som skett betrakta honom som en
enbart lycklig och okomplicerad natur.
Han växlar mellan äkta, ej blott
socialt betingad ödmjukhet och trotsig
självhävdelse —- en snarstucken ocli
inopportun stolthet är ett tydligt
påvisbart drag hos honom. Hans
andliga balans rubbades även av
alkoholmissbruk, som synes lia begynt
redan under skolåren. Hans
verklighetskontakt försvårades ytterligare av
ett rikt, kanske alltför rikt
fantasiliv, som förde honom in i mystiken.
Han var en visionär, som
upplevde stora daghallucinationer. I sin
anteckningsbok lämnade han
utförliga redogörelser för syner och
sann-drömmar, som för honom hade varslat
förestående olyckor. Denna dragning
åt det mystiska återspeglas i en sådan
dikt som "Ämbets- och Ähre-Trappa".
Bland lians andra mera kända dikter
märkas "Rimdantz i Fast-lagen" och
"Öfwer en berömwärd wärdinna i
werlden". R:s skrifter utgåvos med
titeln "Dudaim" i tre samlingar (1714,
1715 och 1733); 1726 utgavs även
en övers, av R. från 1709 av en fransk
roman. Samtliga editioner
ombesörjdes av lians vän Petter Frisell, utom
1733 års, som skalden Olof Lindsten
utgav. R:s samlade skrifter äro under
utgivande i serien Sv. förf., utg. av
Sv. vitterhetssamfundet (hittills 1—3,
1933—44, utg. av E. Noreen). — Ogift.
— Litt.: F. Böök, "B." (i "Stridsmän
och sångare", 1910, 1922); M. von
Platen, "Petter Frisch, B:s vän" (i
Personhist. tidskr. 1942). M. v. P.
Runmark, August Richard,
bokförläggare, f. 24 jan. 1885 i Jällby
skn, Älvsb. län. Föräldrar:
lantbrukaren Anders Fredrik Magnusson och
Ada Sofia Andersdotter. — Efter
real-skolex. i Stockholm 1908 ocli
genomgången handelsskola i samma stad
inträdde B. 1909 som kontorschef i Sv.
Morgonbladet, där han 1917—19 var
verkst. dir. Är 1919 utsågs han till
verkst. dir. i ab. Sv. kyrkans
diakoni-styr^ bokförlag, som han alltsedan
dess lett. Genom energi och
initiativrikedom lyckades lian snabbt
upparbeta förlaget, vars ekonomiska
ställning vid B:s tillträde var ganska
svag. Förlaget står nu som det
ledande på den religiösa och kyrkliga
litteraturens område, och det har skänkt
Richard Runmark.
den sv. kyrkan ett kraftigt stöd.
Förutom religiös och uppbyggelsebetonad
litteratur liar förlaget på senare år
även utgivit vetenskapliga arbeten
och skönlitteratur. — B. är sedan 1926
styr.-led. och v. verkst. dir. i ab.
Li-braria (företag för kyrklig konst).
Han är styr.-led. i Sveriges kristliga
studentrörelses bokförlag sedan 1923,
i Sv. bokförläggarefören. sedan 1934,
medl. av direktionen för Sv.
missionssällskapet sedan 1937 och led. av sv.
avd. av Lutherska världsförb. sedan
1938. Sedan 1943 är ban medl. av
Stockholms församlingsdelegerade och
sedan 1946 styr.-led. i Sv.
bibelsällskapet. — Gift 1912 med Karin
Ingeborg Jonsson. H. Fr.
Runnquist, Axel Claes Edvard,
violinist, f. 30 okt, 1880 i Stockholm,
† 10 mars 1947 i Stocksund.
Föräldrar: amanuensen Claes R. och Augusta
Hagman. — B. var 1893—98 elev vid
Musikkonservatoriet i Stockholm och
Axel Runnquist.
kompletterade 1901—04 sin
violinis-tiska utbildning i Genève, vid vars
konservatorium han hade Henri
Mar-teau till lärare; 1902 vann han där
ett första pris i sitt fack. Efter
hemkomsten till Stockholm var han
verksam som pedagog, först privat, sedan
vid Bichard Anderssons musikskola
1911—33. Han var 1915—45 lärare i
altviolin vid konservatoriet ocli 1930
—45 även i violin. B. framträdde
dessutom som konsertgivare och gav 1905
—10 en rad kammarmusikaftnar tills,
med Märta Ohlson och Carl Lindhe
samt ingick 1911 som medl. i
Kjell-strömkvartetten. R. medverkade även
som solist vid orkesterkonserter såväl
i Stockholm som i landsorten. År 1921
blev han associé och 1937 led. av Mus.
akad. — Gift 191S med Sigrid
Brundin. K. R—n.
1. Runnström, Jo lin AxelMauritz,
zoolog, f. 17 juni 1888 i Stockholm.
Föräldrar: bagarmästaren Mauritz R.
och Augusta Björklund. — Efter
mo-genlietsex. i Stockholm 1906 blev R. fil.
kand. 1910, fil. lic. 1914 samt fil. dr
och docent i experimentell zoologi s. å.,
allt vid Stockholms högskola. Han blev
tf. lärare i experimentell zoologi vid
högskolan 1917 och dessutom prosektor
vid dess zootomiska inst. 191S. Sedan
1932 är han prof. i experimentell
zoologi och cellforskning vid högskolan
och sedan 1937 prefekt för
Wenner-Grens inst. för experimentell biologi,
fysiologisk kemi och
ämnesomsättningsforskning. Han var led. av
Statens medicinska forskningsråd 1947.
Han har företagit studieresor till
flera länder i Europa samt till
Förenta staterna och därvid varit
verksam vid de biologiska stationerna i
Monaco, Neapel, Roscoff och Bergen. I
Kristineberg i Bohuslän liar lian
utfört fleråriga undersökningar. •—• R.
är vårt lands f. n. ledande zoofvsiolog
och liar vunnit internationell ryktbar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
