Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Sparre, Louis - 23. Sparre, Lars - 24. Sparre, Clas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sparre
146
Sparre
Louis Sparre.
22. Sparre, Louis Pehr, greve,
målare, grafiker, skriftställare, f. 3
aug. 1863 i Gravellona i Italien. Son
till S. 20. ■—• Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1884 var S. elev vid
Aca-démie Julian i Paris 1886—90. Han
bodde 1890—1908 i Finland, där han
i Borgå 1897 grundade och till 1900
var verkst. dir. i det konstindustriella
ab. Iris och 1900 grundade en ritbyrå
för konstindustri (1905 flyttad till
Helsingfors). Grafikerutbildning fick
han av Zorn 1890 och vid Royal
College of Art i London 1924.
Frånsett täta utrikesresor har han sedan
1909 varit bosatt i Stockholm. — S.
har framför allt målat porträtt (D.
Broström, 1927; N. Söderblom, 1932,
i Trefaldighetskyrkan, Uppsala;
marskalk Mannerheim, 1942;
generallöjtnant B. Nordenskiöld, 1946; bankdir.
E. Herslow, 1947). Under
finlands-åren utförde han bilder ur finskt
allmogeliv (”Finsk bondflicka”,
Göteborgs mus.; ”Den första snön”,
”Kyrkfolk”, båda Helsingfors galleri).
Senare har han målat stadsbilder från
Stockholm och Visby, ofta med
vatten, där det atmosfäriska särskilt
intresserat honom (”Månsken,
Gotland”, 1923, Brooklyns mus.;
”Snötak”, 1928, Nat. mus.). Altartavlor
av S. finnas i Vasa och Rantasalmi
kyrkor i Finland samt i Sv. kyrkan i
Washington, Connecticut. S:s
etsningar uppgå till omkr. 250. Frånsett
några studiehuvuden och ett fåtal
fantasikompositioner utgöras de
framför allt av stadsmotiv och landskap.
Är 1911 publicerade han ett
litogra-fiskt planschverk över Visby ringmur.
-—■ S. var ordf, i Grafiska sällskapet
1918—21, i Konstnärsklubben 1923—
24 och 1929—30 samt i Sv.
konstnärers fören. 1927—29. Ett starkt
kulturhistoriskt intresse manifesterade
han bl. a., då mot slutet av
1890-talet en modernisering av det gamla
Borgå planerades; genom ett inlägg
(1898) lyckades han avstyra detta
projekt. Som skriftställare har han i
övrigt framträtt bl. a. med ”Bland
Kalevalafolkets ättlingar” (1930).
S- är repr. i Nat. mus., British
Museum samt i Brooklyn, Åbo
och Helsingfors. Han var i yngre år
en intresserad och skicklig fäktare. -—
Gift 1893 med konstnärinnan
grevinnan Eva Hedvig Wilhelmina Johanna
S., f. Mannerheim (f. 1870), som
främst varit verksam som
konsthantverkare med läderbokband som
specialitet. Hon har utgivit
”Bröllopsresan” (1945, en beskrivning av en
resa i Fjärrkarelen 1893 med tio
etsningar av S.) och ”Konstnärsliv”
(1951, en biografi över S.). Th. N.
23. Sparre, Ulf Lars Carlsson,
friherre, arméofficer, f. 10 febr. 1864
i Göteborg, J 7 juli 1947 i Stockholm.
Föräldrar: överdirektören friherre
Carl Henrik Ulf sson S. och
friherrinnan Emilie Henrietta Antoinetta
Ru-dolfina Cederström. -—■ S. blev 1880
volontär och 1882 underlöjtnant vid
Svea artillerireg. Efter att ha
genomgått Artilleri- och ingenjörhögskolan
tjänstgjorde han 1887—91 som
repe-titör och 1892—95 som adjutant vid
denna skola samt utnämndes sistn. år
till kapten. Han var 1895—1902
artilleristabsofficer och 1902—06 lärare
i matematik vid Krigshögskolan, blev
1905 major vid Boden-Karlsborgs
artillerireg. samt befordrades 1908 till
överstelöjtnant. År 1910 överflyttades
han till Upplands artillerireg. och
blev 1913 överste där. Han
utnämndes 1919 till generalmajor samt till
generalfälttygmästare och inspektör
för artilleriet. År 1926 blev han
generallöjtnant, och 1929 överfördes han
till generalitetets reserv. -—- S. var
1928—44 ordf, i centralstyr, för Sv.
röda (senare blå) stjärnan. Inom
Riddarhuset var han en representativ
kraft (bl. a. ordf, vid 1938 års
adels-möte). Han blev led. av Krigsvet.
akad. 1904. Åren 1908—10 var S.
chef för fästnings- (och positions-)
artilleriets skjutskola, åren 1916 och
1917 för fältartilleriets skjutskola och
1918 för den första för hela artilleriet
gemensamma skjutskolan
påSkillinga-ryd. Det var framför allt som
omda-nare av skjut- och stridsutbildningen
inom artilleriet under åren efter det
första världskriget som S. gjorde en
banbrytande insats. Denna bestod i
främsta rummet i att han lyckades
genomföra att enhetliga bestämmelser
utarbetades för skjutning med allt
artilleri inom armén, oberoende av
pjässlag och kaliber. Han hävdade vidare
att varje officer och underofficer
liksom de äldre furirerna borde vara
fullt kompetenta eldledare, vilket även
småningom blev målet för
befälsut-bildningen. S. var en kraftfull och
Lars Sparre.
färgstark personlighet med stor
förmåga att få med underlydande på
sina idéer. Hans kritik präglades i
regel av elegans, träffsäkerhet och
humor. — Gift 1890 med Dagmar
Sandströmer. A. Åg, K.
24. Sparre, Clas Eric, greve,
ingenjör, ämbetsman, f. 5 juni 1898
i Borgå, Finland, J 5 nov. 1948 i
Stockholm. Son till S. 22. — Efter
studentex. 1917 vid Lundsbergs skola
genomgick S. s. å. Thulins flygskola
på Ljungbyhed samt 1918 Arméns
flygskola och 1919 Flygspanarskolan
på Malmen. År 1923 avlade han
diplomingenjörsex. vid Ecole
Supérieu-rc d’Aéronautique i Paris, och 1924
—25 bedrev han specialstudier vid
Tekn. högskolan. I samband med det
sv. flygvapnets organisering blev S.
tf. flygingenjör av andra graden 1926.
Han blev flygingenjör av andra
graden 1929 och av första graden 1932
samt utnämndes 1937 till flygdir. av
andra graden. Kort därefter övergick
han till civil verksamhet som
överingenjör och dir.-assistent vid Sv.
aeroplan ab. med tjänstgöring som
Clas Sparre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
