Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Sparre, Clas - Sparrgren, Lorens - Sparrman, Anders - Sparrman, Andreas, läkare, se Palmcron, bd 6 s. 16 - Sparwenfeld, Johan Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sparrgren
147
Sparwenfeld
chef för dess verkstäder i Trollhättan.
Från 1943 till sin död var han
flyg-överdir. i flygvapnet och
ställföreträdande chef för Flygförvaltningens
materielavd. — Åren 1927—33 var
S. placerad vid Flygkrigsskolan på
Ljungbyhed, och 1934—37 var han
styresman för Centrala flygverkstaden
i Västerås (tf. 1933). Han var statens
besiktningsman för luftfartyg 1928—
31 och 1934. S. hade mångsidiga
intressen inom flygtekniken både vad
beträffar forskning och utveckling
samt produktion. Han deltog som
tillkallad sakkunnig i den 1947 inrättade
flygforskningskommitténs arbete för
förbättrade flygtekniska
forskningsresurser inom landet och var ordf, i
kommitténs undervisningsutskott. Vid
inrättandet av Försvarets
robotvapen-byrå 1948 ledde S. organiserandet av
denna byrå och dess verksamhet. Han
blev 1948 led. av Flygtekniska
försöksanstaltens flygtekniska råd. Han
blev led. av Krigsvet. akad. 1947. —
Gift 1) 1927—45 med friherrinnan
Anna Eva Elisabeth Adelswärd; 2)
1948 med Eva Rythén. Abg
Sparrgren,Lars (Lorens)
Svensson, målare, f. 31 mars 1763 i
Göteborg, f 31 mars 1828 i Stockholm.
Föräldrar: handlanden Sven S. och
Maria Liedberg. — S. var 1780—88
elev vid Konstakad., där han särskilt
tillgodogjorde sig Hilleströms
undervisning. År 1788 företog han en
studieresa till Kina med syfte att lära
sig glasmålningsteknik; prov på hans
försök i denna art finnas på Nat.
mus. Efter hemkomsten valde S.
miniatyrmåleri till specialitet och
anslöt sig därvid närmast till
La-frensens tradition. År 1794 blev han
agré vid Konstakad. Han bodde
1796—1805 i Paris. Meriterad
genom arbeten, som han hemsände,
valdes han 1800 till led. av
Konstakad. samt blev vid hemkomsten
Lorens Sparrgren. Teckning av F.
Bandiot 1814.
1805 v. prof, och 1810 prof. där. ■—
I S:s produktion märkas dels
figurframställningar efter äldre mästare
•—■ ss. flickhuvuden efter Greuze -—
dels ett mycket stort antal kvalitativt
betydande miniatyrporträtt. Han har
bl. a. återgivit Karl XIII (fem
miniatyrer, Göteborgs mus.), Karl XIV
Johan, Franzén, Linnerhjelm och John
Hall. Självporträtt finnas i Nat. mus.
och Konstakad. En genreframställning
i gouache är även känd (Nat. mus.).
För S:s konstnärliga utveckling har
utom Lafrensen särskilt den franske
miniatyristen Isabey varit
betydelsefull. — Ogift. M. L-n
Sparrman, Anders, läkare,
naturforskare, forskningsresande, f. 27
febr. 1748 i Tensta skn, Uppsala län,
t 9 aug. 1820 i Stockholm. Föräldrar:
prosten och kyrkoherden, fil. mag.
Eric S. och Brita Högbom. — S.
in-skrevs vid Uppsala univ. 1757,
började medicinska studier 1762 och blev
efter hand en av Linnés mest
uppskattade lärjungar. Han avlade
medicinsk ex. 1770 och blev med. dr 1775.
Åren 1765—67 var han skeppsläkare
på en färd till Kina, 1772 bedrev han
botaniska studier i Kaplandet, 1772
—75 deltog han i James Cooks andra
världsomsegling och 1775—76 företog
han en långresa in i Sydafrika. För
att bestämma sina samlingar vistades
han några månader 1776—77 i
London. ■—■ S. hade 1778—98 tillsyn över
Vet. akad:s naturaliekabinett, från
1780 som intendent (demonstrator),
och blev 1781 prof. På uppdrag av
Gustav III sökte han 1787—88, ehuru
förgäves, tills, med C. A. Arrhenius
och C. B. Wadström finna en lämplig
plats för sv. kolonisation i Senegal
i v. Afrika. Åren 1790—1803 var han
prof, i naturalhistoria och farmaci i
Stockholm med säte i Collegium
me-dicum, där han från 1803 var
assessor. Är 1814 blev han även
fattigläkare i Klara förs. Han invaldes i
Vet. akad. 1777 (preses 1778 och
1785) samt i flera andra in- och
utländska lärda samfund. — S:s
förnämsta arbete är ”Resa till Goda
Hopps-udden, södra pol-kretsen och
omkring jordklotet, samt till
Hotten-tott- och Caffer-landen, åren 1772—
76” (1, 1783, även på tyska, engelska,
franska och holländska; 2: 1, 1802;
2: 2, 1818; i urval av V. Söderberg i
serien För skola och hem 1900).
Dessutom beskrev S. i många avh. främst
djur från Afrika, utgav med egna
färgbilder ”Museum Carlsonianum”
(1—4, 1786—89; om J. G. von
Carlsons fågelsamlingar på Mälby i
Södermanland) och ”Svensk ornithologie”
(1—10, 1806—17), medarbetade i
Forsters botaniska arbeten och
översatte skrifter i kemi och
naturalhistoria till svenska. — S:s naturaliesam-
Anders Sparrman. Gravyr av Hubert efter
M. Mollard.
lingar finnas i Riksmus. och hans
etnografiska samlingar från
expeditionen med Cook i Statens etnografiska
mus.; de sistn. ha beskrivits av J.
Söderström 1939. Efter S. har
växtsläktet Sparrmannia fått sitt namn.
— Ogift. — Litt.: biografi i Vet.
akad:s handl. 1820; L. G.
Andersson, ”Några svenska forskningsresor
från föregående tider” (Fauna och
Flora 1915—16); S. Selander, ”S. i
Afrika” (Sv. Dagbladet 22mars 1939)
och ”S. i Söderhavet och Antarktis”
(samma tidn. 6 april 1939). S. L.
Sparrman, Andreas, läkare,
se Palmcron, bd 6 s. 16.
Sparwenfeld, (Sparfvenfeldt), J
o-han Gabriel, hovman, språk- och
kulturforskare, f. 17 juli 1655 i Åmål,
f 2 juni 1725 på Åbylund i
Romfar-tuna skn, Västmanl. län. Föräldrar:
översten Johan Sparjvenfeldt och
Christina Uggla. — S. blev 1633
student i Uppsala, där han bl. a.
studerade juridik. Åren 1677—82
företog han en sedvanlig bildningsresa ge-
Johan Gabriel Sparwenfeld. Målning (detalj)
av okänd konstnär 1722 (Uppsala universitet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
