Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strandman, Otto - Strandqvist, Magnus - Strehlenert, Robert - Streyffert, Thorsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strandqvist
260
Streyffert
Otto Strandman.
brons, 1911, Kungsholmstorg,
Stockholm; ”Konstkritik”, brons, 1914,
Malmö). Samtidigt strävade han efter
anpassning till arkitekturen, t. ex. i
sina reliefer på Sturepalatset i
Stockholm, en ryttarrelief i kalksten av
Gustav II Adolf på Lützenkapellet
(1907), ett krucifix i ek för Umeå
landsförs:s kyrka (1910) m. fl. UrS:s
rika produktion kan för övrigt
nämnas statyn ”Längtan” (gips, 1898),
gruppen ”Kyssen” (gips, 1914),
”Diana med hind” (brons, 1923,
Reimers-holme, Stockholm), Gustav II Adolfs
bröstbild (brons, 1924, Umeå), en
staty av densamme för Dorpat,
Estland (1928), ”Flicka på sjöhäst”
(1925), ”Retad tjur” (1935),
”Styrkan” (1938), ”Sångsvanar” (brons,
1940, Berga slott, Västerhaninge).
Utom en mängd
konsthantverksföre-mål i guld, silver och brons har han
gjort medaljer över prof. Erik
Lindberg (1923), Axel Carlander (1924)
och till Sveriges allm. konstfören:s
100-årsjubileum (1932). — S.
utställde separat i Stockholm 1914. Han
blev led. av Konstakad. 1915. •— Gift
1916 med Ebba Sturzen-Becker.
Th. N.
Strandqvist, Magnus Tore
Petter, läkare, f. 29 dec. 1904 i
Skövde. Föräldrar: grosshandlaren
Johan Leonard S. och Anna
Elisabeth Stenlund. — Efter studentex. i
Skövde 1923 blev S. med. kand. 1926,
med. lic. 1931 och med. dr 1945, allt
i Stockholm. Efter
utbildningsförord-nanden vid Serafimerlasarettet 1931
—33 var han underläkare och
amanuens vid Radiumhemmet 1942—43
samt blev sistn. år tf. överläkare vid
Sahlgrenska sjukhusets radiologiska
avdelning, Göteborg, och 1943
överläkare vid den radiologiska
jubileums-kliniken där. S. har publicerat talrika
skrifter i olika radiologiska ämnen
samt därjämte alltsedan studieåren
gjort sig känd som begåvad och
träff
säker karikatyrtecknare. ■—■ Gift 1935
med Irma Maria Skogberg. P. H. T.
Strehlenert, R o b e r t Wilhelm,
ingenjör, uppfinnare, f. 4 mars 1863
i Stockholm, f 29 sept. 1935 i
Alingsås. Föräldrar: arkitekten August
Wilhelm S. och Wendela Amanda
Hammarlund. — S. blev elev vid Tekn.
högskolan 1880 och utexaminerades
från dess avd. för maskinbyggnad och
mekanisk teknologi 1883. Han
praktiserade vid mekaniska verkstäder i
Förenta staterna 1883—84 och
studerade där även
glödlampstillverk-ning; elektrisk belysning kände han
dock väl till före avresan från
Stockholm. Efter hemkomsten anlade han
1885 i Södertälje Sveriges första
fabrik för tillverkning av elektriska
kol-trådsglödlampor. Den flyttades efter
några år till Stockholm, där han drev
den under namnet R. W. Strehlenert
& co. glödlampfabrik, vilket snart
ändrades till Sv. glödlampfabriken.
Sedan företaget 1892 hade fått ab:s
form, var han till 1895 delägare och
disponent där. S., som därefter
huvudsakligen ägnade sig åt
cellulosakemin, samarbetade med Alfred
Nobel på dennes laboratorium i San
Remo i Italien, och han utarbetade
1895 en ny metod för framställning
av konstsilke ur nitrocellulosa. Efter
Nobels död 1896 ledde han 1897—99
försökstillverkning av konstsilke vid
en fabrik i Düren i Tyskland samt
arbetade 1900—01 som konsulterande
ingenjör inom cellulosaindustrin i
Sverige och utförde 1902—05 försök
med konstsilketillverkning vid
Cen-tralstelle für
wissenschaftlich-techni-sche Untersuchungen i Neu
Babels-berg i Tyskland. Åren 1906—12 drev
han som tekn. dir. och disponent i
Nol i Västergötland fabriksmässig
tillverkning av konstsilke vid det av
honom upprättade Silkesfabriksab.
Nol, och från 1912 utförde han,
bosatt först i Göteborg och från omkr.
Robert Strehlenert.
1917 åter i Nol, omfattande
undersökningar av torrsubstansen ur
sulfitlut. Han uppfann därvid en metod
att framställa ett nytt bränsle,
sulfitkol, som han under flera år
tillverkade vid fabriker i Norge och
Sverige. -—■ Gift 1890 med Sigrid
Charlotta Aurora Johanzon. ■—■ Litt.: G.
Bodman, ”R. W. S.” (i Dædalus
1945). S. L.
Streyffert, Karl Thorsten,
skogsekonom, f. 2 maj 1892 i Nora
landsförs. Föräldrar: bergsingenjören
Karl-Axel S. och Rosalie (Rosa)
Thorsten Streyffert.
Amalia Kristina Rydberg. — S.
avlade studentex. i Västerås 1910,
utexaminerades från Skogsinst. 1913
och från Handelshögskolan i
Stockholm 1918 samt avlade fil. lic.-ex.
vid Stockholms högskola 1935. Han
blev extra jägmästare 1914,
tjänstgjorde som assistent på revir och vid
skyddsskogarna och som skogsindelare
1914—16 och var distriktschef hos
Bränslekommissionen 1917—18,
assistent på distrikt 1922 och på revir
1925 och 1927 samt bitr. sekr. i
So-cialiseringsnämnden 1928—30. Ären
1929—36 var han docent i geografisk
skogsekonomi vid Skogshögskolan, och
1937—39 var han sakkunnig i ab. Sv.
cellulosabolaget, Stockholm. S. är
sedan 1939 prof, i skogsekonomi vid
Skogshögskolan och därjämte sedan
1947 högskolans rektor. Sedan 1947
är han led. av styr, för
Skogshögskolan och Statens skogsforskningsinst.
År 1945 invaldes han i
Lantbruks-akad. — S. har under sina
vidsträckta resor skaffat sig synnerligen
omfattande och djupgående
kunskaper rörande världens skogstillgångar
och de ekonomiska villkoren för deras
exploaterande. Hans första större
arbete, ”Världens barrskogstillgångar”
(1931), räknas alltjämt som ett
standardverk på sitt område. I ”Sveriges
skogar och skogsindustrier” (1931;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
