Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Sundberg, Carl - 2. Sundberg, Ulf - Sundblad, Gunnar, industriman, se s. 321 - Sundblad, Johan, borgmästare, politiker, se nedan - Sundblad, Johannes - 1. Sundblad, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sundberg
320
Sundblad
Carl Sundberg.
stad. Föräldrar: fabrikören Carl
Gustaf S. och Maria Christine Johanson.
•—• Efter mogenhetsex. i Skara 1903
och avgångsex. från Skogsinst. 1907
var S. i Domänverkets tjänst 1907-—•
18 och skogschef vid Larsbo-Norns
ab. 1919. Sedan 1920 är han verkst.
dir. och disponent för Överums bruk.
När S. tillträdde denna befattning
var bruket till stor del nedbrunnet.
S. har där utfört ett kraftfullt
nyda-ningsarbete, rationaliserat driften och
tagit upp nya tillverkningar.
Produktionen omfattar bl. a.
lantbruksmaskiner och redskap, gjutstål, samt
sågade trävaror; till anläggningen höra
jordbruk och skogar. Företaget äges
sedan 1943 av AB Åtvidabergs
Industrier. Det råkade i stora
svårigheter vid Kreugerkraschen 1932;
att driften kunde fortsätta var till stor
del S:s förtjänst. Bruksanläggningen
klövs tidigare av sockengränser, och
dess egendomar lågo i fem socknar.
För att råda bot på detta bildades på
S:s initiativ Överums kommun 1931
(utvidgad 1952). Där är S. ordf, i
kommunalstämman och
kommunalfullmäktige sedan 1931. Han är en
av de ledande männen i n. Kalmar
län. Åren 1938—51 var han led. av
Första K., invald av högern; han
var led. av jordbruksutskottet och
suppleant i statsutskottet 1938—48.
Han är ordf, i styr, för
Skogshögsko-lan och Statens skogsforskningsinst.
sedan 1940 och i Fonden för
skogs-vetenskaplig forskning sedan 1941
samt var styr.-ordf. i Fören. Sveriges
skogsvårdsstyrelser 1943—51. Bland
hans förtroendeuppdrag märkas också
ordf.-post i styr, för Östgöta
hypoteks-fören. sedan 1935 och ledamotskap i
styr, för Sveriges mekanförb. sedan
1941 och Sveriges allm. hypoteksbank
sedan 1943 samt i 1943 års
järnvägs-kommitté. Inom den frivilliga
skytte-rörelsen har han utfört ett
intresse-fat arbete bl. a. som ordf, i Kalmar
läns n. skytteförb. Är 1946 invaldes
han i Lantbruksakad. -—• Gift 1912
med Dagmar Esseen. E. Rn
2. Sundberg, U l f Hjalmar,
skogsman, f. 11 sept. 1919 i
Hede-mora landsförs. Son till S. 1. — S.
avlade studentex. i Linköping 1938
och civiljägmästarex. vid
Skogshög-skolan 1944. Han var 1944—47
skogsförvaltare hos Korsnäs sågverks ab.,
Gävle, och hade 1947—52 anställning
vid Fören. Skogsarbetens och
Domän-styr^ arbetsstudieavd. År 1950
företog han som Sverige-Amerika
stiftelsens stipendiat en studieresa till
Förenta staterna och Kanada; han har
även varit Sveriges repr. i Food and
Agriculture Organization (FAO) i
Genève. S. är sedan 1952 prof, och
föreståndare för avd. för arbetslära
vid Statens skogsforskningsinst. Han
har i en rad skrifter rörande
rationalisering och mekanisering inom
skogsbruket bl. a. behandlat
tidsstudiefrågor, lunning (virkets släpande till
lastplatsen) med traktor och med
häst, skogsdikning, lastningsmetoder
och redskap. — Gift 1952 med
Margit Larsson. S. L.
Sundblad, Gunnar,
industrimän, se s. 321.
Sundblad, Johan, borgmästare,
politiker, se nedan.
Sundblad, Johannes,
telegraftjänsteman, lärare, författare, f. 25
febr. 1826 i Alingsås, f 17 febr. 1896
i Herrljunga skn, Älvsb. län.
Föräldrar: kyrkoherden i Fröjered,
kontraktsprosten Johan S. och Anna
Ca-tarina Svensson. — S. var elev vid
Skara läroverk 1838—44 och blev
student i Uppsala 1847. Åren 1848—
57 ägde och brukade han ett flertal
gårdar i Borga i Larvs skn., Skarab.
län, varefter han 1858—60 var
bryggeriägare. Han gjorde emellertid
konkurs och inträdde 1861 vid
telegrafverket. Han var 1866—91
telegrafassistent i Linköping och var
sedan till sin död bosatt i Herrljunga.
Vid sidan av statstjänsten var S.
verksam som lärare i Linköping. Ären
1861—76 drev han en privatskola,
”Förberedande skolan”, och 1868—
74 var han lärare i humaniora vid
Linköpings elementarläroverk för
flickor. — S. utövade ett mångsidigt
författarskap av kulturhistorisk och
skönlitterär art. Han medarbetade
flitigt i flera tidn., bl. a. Göteborgs
Handels- och Sjöfarts-Tidn.,
Göte-borgs-Posten, Stockholms Dagblad,
Norrköpings Tidningar, med brev,
uppsatser och noveller. Är 1877
debuterade han med sin första och enda
större roman, västkustskildringen
”Smuglarens dotter”, som sedan
följdes av flera samlingar
folklivsberät-telser och historiskt romantiska
skildringar. Hans ”Gammaldags bruk”
Johannes Sundblad.
(1881; 3:e uppl. ”Gammaldags seder
och bruk”, 1917) har blivit en
värdefull källa för kännedomen om
väst-götaallmogens liv under 1800-talet.
Till kulturskildringarna höra
”Up-sala-lif” (1884), en av de fylligaste
och intressantaste böckerna om
upp-saliensiskt studentliv 1630—1850,
”Bland kräklor och mitror” (1886)
samt ”Från officersmessen och
soldattältet” (1894). Han översatte ett par
swedenborgska arbeten från engelskan
samt utgav ”Andeverlden i
föreställningen, folksägnen och verkligheten”
(1889), i vilken han bekänner en
swedenborgsk tro. — Gift 1853 med
författarinnan Maria Liedzén. T. M.
1. Sundblad, Johan,
borgmästare, politiker, f. omkr. 1730 i
Asker-sund, f 30 juli 1774 i Stockholm.
Föräldrar: borgmästaren Anders S. och
Stina Hedvig Geringh. — S. blev
student i Uppsala 1751 och v.
häradshövding 1755. Han var borgmästare
i Sigtuna från 1759 till sin död. År
1769 blev han led. av tulldirektionen.
—■ S. deltog i frihetstidens riksdagar
fr. o. m. 1760 och var vid sin första
riksdag repr. även för Norrtälje. Han
vacklade i sin hållning mellan hattar
och mössor. Till att börja med stod
han hattarna nära, och under räfsten
med de Kiermanska växelkontoren
1765 yrkade han på mildhet i domen.
Då han emellertid konsekvent
hävdade ständernas befogenheter och blev
en av dem, som ivrigast sökte befästa
borgarståndets ställning, gled han snart
över i mössornas läger. Han tillhörde
sekreta utskottet 1769—70 och 1771
-—72 och samarbetade med Pechlin
1769 för att hindra antagandet av
den s. k. säkerhetsakten, genom vilken
man sökte tygla ständernas maktbegär
i förhållande till konung och råd. S:s
radikala inställning i maktkampen
stånden emellan kom till synes i hans
av krass ståndsegoism dikterade
förslag 1771 till privilegier för
borgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
