Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Sundblad, Johan - 2. Sundblad, Gunnar - Sundbom, Ivar - Sundbäck, se även Sundbeck - Sundbäck, Gideon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sundblad
321
Sundbäck
ståndet, som väckte stark opposition
bland adeln. Han sökte även
sammankoppla privilegiefrågan med den nu
aktuella frågan om ny
konungaförsäkran för att på så sätt tvinga adeln
att godtaga de ofrälses krav, vilket
emellertid misslyckades. När
hattregeringen våren 1772 stod inför sitt
fall, varnade S. för den omvälvning,
som hela rådets avsättande skulle
innebära. Denna inställning väckte
misstankar hos S:s partivänner i
borgarståndet om att han skulle ha mutats
med franska pengar. Man diskuterade
t. o. m. frågan om hans uteslutning.
Vid underrättelsen om statsvälvningen
1772 sökte S. fly men arresterades i
Solnaskogen. Han släpptes dock efter
några dagar, men hans politiska roll
var utspelad. -—• S., som
ursprungligen var tämligen fattig, samlade
under sin riksdagsmannatid en
betydande förmögenhet. Han var känd för
stor närighet. -— Gift 1767 med
Lovisa Bidenia Renhorn, dotter till
hattpolitikern Olof Bidenius Renhorn.
H. E-a
2. Sundblad, Gunnar Knut,
industriman, f. 10 okt. 1888 i
Sund-borns skn, Kopparb. län. Föräldrar:
bergsingenjören Knut Herman S. och
Anna Elisabeth Lundmarker.
Brorsons sonsons son till S. 1. •— S.
avlade mogenhetsex. i Uppsala. 1906
och utexaminerades från Tekn.
högskolans avd. för kemi och kemisk
teknologi 1910. Han var 1910—13
ingenjör vid de av Stora Kopparbergs
bergslags ab. ägda cellulosafabrikerna
i Skutskär. Han konstruerade och
uppförde sulfatfabrikerna i Kalix
1913—14, i Korsnäs 1913—15, i
Nen-sjö 1914—15, Iggesunds sulfat- och
sulfitfabrik 1915—17, Skoghalls
sulfatfabrik 1917—20 och Sandarne
sulfatfabrik 1919—21 samt konstruerade
Björneborgs sulfatfabrik (Finland)
1918—21. Han var överingenjör vid
ab. Iggesunds bruks cellulosafabrik
Gunnar Sundblad.
21 Svenska män och kvinnor VII
1915—18 och vid Bergvik & Ala nya
ab. 1919—21. Sedan sistn. år är S.
verkst. dir. för ab. Iggesunds bruk.
Detta 1685 grundade bruk omfattar
bl. a. järnverk, sulfat- och
sulfitfabriker vid Iggesund, masugn,
vallon-och lancashiresmedja vid Strömbacka
samt sågverk, hyvleri, lådfabrik och
fabrik för monteringsfärdiga trähus
vid Håstaholmen, Hudiksvall. S. är
även verkst. dir. för det av Iggesunds
bruk ägda Runemo sågverks ab. Han
är vidare styr.-ordf. i Ahlafors nya
spinneri ab., v. ordf, i styr, för
Alme-dahl-Dalsjöfors ab., styr.-led. i ab. Sv.
sprit, ab. Dannemora gruvor, ab. Sv.
trähus och v. ordf, i Sundsvalls
enskilda banks centralstyr. Han är led.
av styr, för Sv. cellulosafören. (v.
ordf, sedan 1945), Sv. trämassefören.,
Sv. trävaruexportfören. (v. ordf,
sedan 1941), Pappersmasseförb.,
Såg-verksförb. (v. ordf, sedan 1945) m. fl.
organisationer. S. var sakkunnig i
Jordbruksdep. för utredning rörande
skogsbrukets ekonomiska läge 1936.
Sedan 1941 är han led. av styr, för
Tekn. högskolan (från 1947 Överstyr,
för de tekn. högskolorna), och sedan
1947 är han medl. av Järnvägsrådet.
Han var 1923—51
kommunalfullmäktig i Njutånger, Gävleb. län.
Han blev led. av Ing. vet. akad.
1934 och promoverades till teknologie
hedersdr vid Tekn. högskolan 1944.
Bland av S. publicerade arbeten
märkas ”Cellulosaindustriens
avfallspro-dukter” (i ”Ekonomiska studier
tillägnade Marcus Wallenberg”, 1914)
och ”Värmeproblem inom
cellulosaindustrin” (Ing. vet. akad:s
meddelanden 1921). —• Som ung kemist vid
Skutskärs laboratorier utarbetade S.
tills, med överingenjör Sixten
Sandberg ett system för lutåtervinning i
sulfatfabriker, som sedan under
namnet SS-systemet fick vidsträckt
användning. Genom sin framgångsrika
verksamhet som konstruktör av
cellulosafabriker framstod S. snart som
en av de ledande tekniska krafterna
på cellulosaområdet. Han har vid
åtskilliga tillfällen satt in hela sin
auktoritet och sitt kunnande för att
främja den skogsindustriella forskningen.
Sålunda var han den främsta
drivkraften för åstadkommande av en
professur i cellulosateknik och träkemi
vid Tekn. högskolan 1930 och av
Cellulosaindustriens
centrallaboratorium där 1936. Som led. av en statlig
utredningskommitté 1940 medverkade
han kraftigt till realiserandet av Sv.
träforskningsinst., av vars styr, han
är led. sedan dess tillkomst 1942. —
Gift 1918 med Hildur Katrina Äberg.
G. M-e
Sundbom, Ivar Natanael,
nationalekonom, f. 13 nov. 1895 i Stoby
skn, Kristianst. län. Föräldrar: di-
Ivar Sundbom.
striktssekreteraren i Sv. baptistförb.
Carl Erik S. och Anna Amalia
Bergengren. — Efter studentex. i
Jönköping 1915 blev S. i Göteborg fil.
kand. 1920, fil. lic. 1925 samt fil. dr
1934. Han utnämndes 1936 till docent
i nationalekonomi vid Göteborgs
högskola. Ären 1920—37 var han e. o.
lärare vid Göteborgs handelsinst. och
1925—35 vid Filip Holmqvists
handelsinst. Han var 1937—49 lektor i
nationalekonomi och handelslära vid
Göteborgs handelsinst. och prof, i
nationalekonomi med statistik vid
Handelshögskolan i Göteborg 1949—53.
Sedan sistn. år är S. innehavare av
Aug. Rööhss’ professur i
nationalekonomi vid Göteborgs högskola.
Bland hans arbeten märkas
”Prisbildning och ändamålsenlighet”
(drs-avh. 1933), ”’Modern handels- och
valutapolitik” (1941), "Diskussionen
om en nordisk valuta- och tullunion”
(1944) och ’Politisk makt och
ekonomiska lagar” (1952), samt
nationalekonomiska uppsatser i olika tidskr. —■
Gift 1926 med Gertrud Geisler. Ldn
Sundbäck, se även Sundbeck.
Sundbäck, Otto Fredrik Gideon,
ingenjör, uppfinnare, f. 24 april 1880
i Ödestugu skn, Jönköp. län.
Föräldrar: lantbrukaren Jonas Otto S. och
Karolina Kristina Klasdotter.-—- Efter
skolstudier i hemlandet flyttade S. till
Tyskland, där han i Bingen am Rhein
avlade ingenjörsex. i elektroteknik
1903. Är 1905 begav han sig till
Förenta staterna, där han först var
ingenjör hos Westinghouse Electric and
Manufacturing Co., Pittsburgh. Han
anställdes 1906 vid Automatic Hook
& Eye Co., Hoboken, New York,
världens första blixtlåsfabrik. Vid detta
företag var från 1903 en annan sv.
tekniker verksam, Peter Aronsson (bd
1 s. 134). S. arbetade till en början
som ingenjör under denne. År 1908
övertog S. ledningen av bolaget, som
då var konkursmässigt. Genom fort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
