Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wibom, Tor - Wiborg, se även Wiborgh - Wiborg, Anders - Wiborgh, se även Wiborg - Wiborgh, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wiborg
328
Wiborgh
sekr. i dess överstyr. 1927—38. —
W. tillhörde redan 1911 de
kommitte-rade för Sveriges olympiska
deltagande i modern femkamp och var 1919
—32 en lyckosam och högt skattad
ledare för de sv. deltagarna i denna
idrottsgren vid Olympiska spelen.
Dessutom var W. sekr. i Sveriges
olympiska kommitté 1929—46. Han
var led. av den sv. överledningen vid
Olympiska spelen i Los Angeles 1932,
i Berlin 1936 och i London 1948. Åren
1928—48 var han generalsekr. i den
internat. organisationen för modern
femkamp och var 1948—49 president
där. — W. har därjämte tillhört
be-styrelsen för Sv. flaggans dag sedan
1919 (ordf, sedan 1936). — Gift 1910
med Vesta Thalin. T. M.
Wiborg, se även Wiborgh.
Wiborg, Anders, bokhandlare,
f. 15 jan. 1776 i Stockholm, t 2 mars
1836 på Bromseby gård, össeby-Garns
skn, Stockholms län. Föräldrar:
hökaren Anders W. och Margareta
Salan-der. —• W. inskrevs vid Uppsala
univ. 1791 och blev fil. mag. där
1795. Han skildras som en fint bildad
och litterärt intresserad man. Han
övertog 1803 Gustaf Abraham
Silverstolpes bokhandel i Stockholm, vilken
han förut förestått. År 1826 måste
han på grund av ekonomiska
svårigheter överlåta affären till sina
fordringsägare men han återfick den 1833
och drev den sedan till 1836.
Bokhandeln hade en för sin tid! betydande
omsättning av såväl sv. som utländsk
litteratur. W. bedrev dessutom en
betydande förlagsverksamhet och
utgav bl. a. Tegnérs ”Nattvardsbarnen”,
Geijers ”Svea rikes häfder”, Thorilds
”Samlade arbeten” samt verk av
Oxenstierna, Leopold, Stagnelius m. fl.
Dessutom utgav W. bl. a. ”Svensk
bibliographi eller allmän förteckning
öfver utkomna böcker, gravurer,
char-tor, lithographier och musikalier”
(1—12, 1828). Han drev
lånbiblio-teksrörelse från 1811 till omkr. 1833.
— W. var 1814—21 ägare av och red.
för Stockholms-Posten, den på sin tid
största tidn. i huvudistaden. — Gift
1811 med Gustafva Helena Odelmark.
T. M.
Wiborgh, se även Wiborg.
Wiborgh, Johan Gustaf,
metal-lurg, teknisk kemist, f. 28 april 1839
i Vadstena, f 16 mars 1903 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden Carl
Gustaf W. oeh Maria Sofia Öländer.
—• Efter studentex. vid Uppsala univ.
1858 genomgick W. Teknologiska
inst:s fackskola för kemi och kemisk
teknologi 1858—61, avlade bergsex.
i Uppsala 1865 och genomgick
Bergsskolan i Falun 1865—66. Han blev
auskultant i Kommerskollegium 1865
och var bitr, lärare i konstruktions-
Johan Wiborgh. Teckning av N. Andersson 1897 (Kungliga biblioteket).
ritning vid Bergsskolan i Falun 1867
samt tekn. biträde vid Munkfors bruk
i Värmland 1868. Som hyttingenjör
ledde han spegel- och
tackjärnstillverkningen vid Rämens och
Skisshyttans masugnar i Dalarna 1869—70
och vid Fernaverken i Västmanland
1871. W. var 1872—74 först
disponent och sedan bruksförvaltare vid
Åvike bruk i Ångermanland, från 1874
till sin död konsulterande ingenjör
vid Fernaverken, 1875—92
praktiserande hyttingenjör oeh lärare i
järnets metallurgi och praktisk
hyttskötsel vid Bergsskolan i Filipstad samt
1877—83 tf. bergsvärdie vid Sala
silververk. År 1884 blev han lektor i
metallurgi och hyttkonst vid Tekn.
högskolan, och från 1892 till sin död
var han där prof, i samma ämnen.
Dessutom var han från 1893
föreståndare för högskolans fackskola för
bergsvetenskap och från 1896 inspek-
tor för högskolans
materialprovnings-anstalt, I studiesyfte besökte han
många europeiska länder. Han
fungerade som juryman vid
Stockholmsutställningen 1897 och var ordf, i
Stockholms naturvetenskapliga fören.
från 1899. Sistn. år invaldes han i
Vet. akad. ■— Inom den analytiska
kemin utarbetade W. viktiga och
industriellt mycket använda metoder
för kolorimetrisk bestämning av
järnets svavelhalt (”Wiborghska
svavelprovet”, 1886) och volumetrisk
bestämning av järnets kolhalt (1887).
Därjämte må nämnas hans metod
för bestämning av järnmalmers
redu-cerbarhet (1897). W. blev också känd
som uppfinnare genom sina
instrument för mätning av de höga
temperaturerna vid metallurgiska processer,
näml, en luftpyrometer (1888, senare
förbättrad) och en termofon (1896).
En biprodukt från förädlingen av Gäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
