Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om själsförmögenheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
moraliska själsförmögenheter, hvilka helt och hållet hafva
afseende på vårt förhållande till våra medmenniskor.
I vårt inre är således, nedlagt begäret till godhet,
rättvisa och aktning, samt äfven för dessa känslor
samma lag af njutning och behof som ligger i hvarje
själsförmögenhet, nemligen:
Behof af ett göra det goda och rätta, och njutning
af att hafva gjort det.
Här skola vi äfven bibehålla för ögonen att den
moraliska fulländningen, liksom all perfektion, beror
på i hvilken verksamhet dessa förmögenheter komma.
Ganska falskt och naturvidrigt resonnera vi, ifall
vi tro att uppodlandet af förståndet ensamt kan föra
oss till en högre moralisk ståndpunkt För att ernå
en sådan, måste vi ovilkorligen rikta vår uppmärksamhet
på de för dessa ändamål oss gifna krafterna och
se till att dessa genom öfning och vana att verka,
ernå en högre utvecklingsgrad.
Menniskans förstånd och moralitet vore henne likväl
icke tillräckliga egenskaper för detta lifvet, hon
har derföre erhållit andra, som hafva afseende på
hennes egna behof, och dervid andra menniskor ingå
endast som medel.
Dessa äro förvärfningsbegäret, egenkärleken,
fåfänga, tillgifvenhet och flere.
Alla dessa drifter, i sig sjelfva goda och oss gifna
till befrämjande af vår lycka och trefnad här i lifvet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
