Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fosterländska sånger - 58. Södermanländingens sång (Känner du landet, det härliga, rika) - 59. Sång till hembygden (Hembygdens ängder, Östgöta marker)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vänliga hembygd! Solen ej skådar
skönare land på sin ensliga färd.
Skönare morgon hon aldrig bebådar
än öfver dig och din dal och din fjärd.
Vanare ej öfver land, öfver sjöar
aftonens trånande skimmer hon göt,
än när för dig, dina skär, dina öar
sorgsen sitt gyllene öga hon slöt.
Vårliga vindar, tågen, o tågen
hem för att hälsa den älskade bygd;
hälsen den trogna, den suckande vågen,
hälsen hvar boning för kärlek och dygd!
Hälsen hvar lund, där vi drömde så gärna,
hälsen hvar hängbjörk, där trastarne slå!
Sitter där under en älskande tärna,
hälsen, o hälsen den hulda också!
B. E. Malmström.
59. Sång- till hembygden.
(Östergötland.)
Hembygdens ängder, Östgöta marker,
dalar, som klinga de käraste namn!
Malmdigra klippor, löfrika parker,
nejder med barndomens minnen i famn!
Hell er, där fliten rest mellan kullar
trefnadens boning! Blommande rullar
skördarnes guld, och vimplade jullar
flyga på forsande strömmars kristall.
Er vår hälsning, hulda trakter!
Ack. för hjärtat så dyra, vid vindars bing, bing,
mellan ekars höga vakter
edra ljusalfver flögo vår vagga omkring.
Och plantan växte opp.
Dess första späda knopp
i er jord fann sin näring, sin trefnad och vård.
Under lundars friska skuggor
sköt hon upp till en stam i er rosengård.
Hvart vi än blicka, fädernebygder,
eder vår främsta, vår yttersta gärd!
Kärlek för rätt och manliga dygder
fostringen fingo i hemlandets värld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
