Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fosterländska sånger - 59. Sång till hembygden (Hembygdens ängder, Östgöta marker) - 60. Sång till Skåne (Skåne, land för våra fäder)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Fäders exempel, barnen så kära,
frukter åt kommande tidsåldrar bära.
Framtid! O, måtte du skördar få skära!
Hell er då, bygder, som burit dem fram!
Och när dagen en gång strålen
sänker ned bortom synkretsens mörknande rand,
ljufva ängder, huldrikt målen
då för ögat ett skönare fädernesland!
Där kampen når sitt slut
och mödan hvilar ut,
och vi hamna i fridens och fröjdernas hem.
Hjärtat klappar, fädren vinka.
Snart från stormen vi ila i skötet till dem.
C. F. Dahlgren.
60. Sång till Skåne.
(Mel. n:r 7: »Hör, i fria rymder skalla».)
Skåne, land för våra fäder!
Du vår bästa kärlek får:
mest den böljas sång oss gläder,
som mot hemmets stränder slår.
Därför högt vår kärlek flammar:
här vår vagga skars en gång
ur de gröna bokars stammar.
Klinge nu till dig vår sång!
Ljusa slätter, gröna lunder
famna kära, kära hem:
minnen från de glada stunder,
dem vi lefvat upp i dem,
hviska, hviska under gamman
mången ljuflig saga där,
medan tiden tråcklar samman
runorna, som barken bär.
Kraftig arm styr ännu plogen,
tvingar tegen ge sin gärd,
medan kärlek håller trogen,
trogen vakt kring hem och härd.
Och hvar kväll en lofsång rullar
mot din strand med vågor blå:
i de runda ättekullar
glädas ädle fäder då.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
