Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agda, dotter till en krämare i Wadstena - Agda, dotter till en krämare i Stockholm - Agib - Agmundsdotter, Margaretha - Agnes - Agunda - Ahlbom, Sofia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt biskopsembete, att genast låta förkunna
bannlysningens upphäfvande. Derefter sände han Olof
och Agda, under en stark militärbevakning, till
den rike Michels hus, med befallning, att han
skulle förlåtande och godhetsfullt mottaga sin
dotter och blifvande måg. – Men den stolte
krämaren svarade, att kungen egde ej att blanda sig
i hans husliga angelägenheter; och att, om de
bannlysta vågade sig ett steg närmare hans hus,
skulle han “låta sina hundar med morrande och
bett och sina drängar med stöttor och stafvar
jaga dem bort.“
Men då vredgades herr Laurentius, konungens
kansler, som var med bland skyddsvakten,
och sade, på eget bevåg, det konungen hotat
att innan qvällen göra Michel ett hufvud
kortare, så vida han icke genast i sitt hus insläppte
och omsorgsfullt vårdade “sina barn“.
Michel trodde på hotelsen, blef mäkta
förskräckt och skyndade att lyda. Redan följande
dagen skickade Gustaf efter gubben och medlade
förlikning mellan honom och de unga. Snart
blef i den rike krämarens hus ett dundrande
bröllop, der glädjen stod högt i tak och der
kungen sjelf dansade om med bruden, efter att
i kyrkan hafva fört brudgummen till altaret.
Hvad klosterfolket sade härom, må Gud allena
veta. De fingo säga hvad de ville; deras
väldes tid var nu snart förbi.
Agda. En utmärkt vacker borgarflicka, som
på sin tid gjorde mycket buller, eller snarare gaf
anledning till mycket prat. Hon var dotter till
en af de rikaste krämare i Stockholm, den så
kallade Pehr i Porten, emedan han hade sin
handelsbod i det långa hvalf, som från nuvarande
Benikebrinken i Stockholm gick ned till östra
stadsporten, eller från Östra Långgatan och ner till sjön.
– Agda fängslade Erik XIV, då kronprins, och
förde med honom en så förtrolig sammanlefnad,
att hon skänkte honom trenne döttrar, Lucretia,
som dog helt späd, samt Virginia och Constantia,
hvilka af deras höge fader erkändes, upptogos
till hofvet, sedan han blef konung, uppfostrades
der, såsom prinsessor, och blefvo gifta med
ganska ansedde män. – Det var dock i Eriks
aldraförsta ungdom, som han älskade Agda Pehrsdotter,
och innan han lärde känna den oförlikneliga
Catharina, den han sedan var obrottsligt trogen.
– Agda blef, emot konungens vilja, besynnerligt
nog, oaktadt sitt så mycket fläckade namn, sedermera
gift (1561) med konung Erik XIV:s kammarjunkare
Joachim Fleming. I detta gifte hade hon
en dotter, Anna, som blef gift med hertig Carls
kammarjunkare Hieronymus von Birchholtz.
Agib. Agib Ester Ben Abraham var namnet
på en nittonårig judinna från Tripolis, som d. 27
Maj 1781 döptes i Stockholms Storkyrka af
erkebiskop Uno von Troil. Faddrar voro: konung
Gustaf III, drottning Sofia Magdalena, samt hertig
Carl af Södermanland med gemål. – De namn
hon vid sin döpelse erhöll voro: Gustafva
Magdalena Carolina Elisabeth, således ett efter
hvardera af de höga gudföräldrarne.
Agmundsdotter, Margaretha. Då hon som
nunna ingick i Skenninge kloster 1399, gaf Sten
Haraldsson och hans hustru Cecilia Nilsdotter
till nämnda systerkloster Friggestorpa gård och
en qvarn.
Agnes. Hon var en prinsessa af
Braunschweig och blef konung Albrechts af Sverige
andra gemål, dock icke förrän år 1396, just då
han nyligen blifvit från sin sexåriga fångenskap
frigifven och således icke längre var konung. Ty
hans thron hade drottning Margaretha längesedan
inkräktat. – Såsom enka efter nämnde konung
lefde Agnes i tjugoett år och dog först år
1433.
Agunda hette en Wärendsflicka, hvilken tillika
med sina tvänne systrar, Pieta och Wissla, åtföljde
Blenda på hennes tåg till danskarnes förgörande,
och hvarunder de trenne nyssnämnda systrarna
betedde sig som hjeltinnor. – De voro, liksom
Blenda, förnäma och rika, hvilket ock bevisas
deraf, att alla tre systrarna läto uppbygga hvar
sin kyrka i Småland. Så bekostade Agunda Agunnaryds,
Pieta Pjeteryds och Wissla Wisslanda kyrka.
Ahlbom, Sofia, hvars far var guldsmed i
Westerås, föddes derstädes d. 25 Nov. 1803. Hon
visade en medfödd fallenhet för att rita, hvilken,
märkvärdigt nog, uppenbarade sig redan hos
barnet i vaggan. Ty då modern hade att stöka i
hushållet plägade hon sätta den något öfver
årsgamla Sofia midt på golfvet och gå ifrån henne
till sina sysslor, likväl med vilkor, att hon alltid
stack i hennes lilla hand ett stycke krita. Hon
kunde då vara säker på, att barnet satt der stilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
