Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lind, Jenny - Lindahl, Charlotta - Lindberg, Sofia Mathilda - Lindeberg, Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
personens bortgång ifrån verldsscenen. Jenny
Lind-Goldschmidt är icke gammal och kan ännu
lefva länge, till hugnad åtminstone för hennes
anhöriga och närmare vänner – inför hvilka hon
också ännu understundom i sin huslighet lemnar
prof af sin talang, som lefver frisk såsom förr,
ehuru den aldrig mera lemnas att bli uppfattad
af den stora tonälskande allmänheten.
Lindahl, Charlotta. Dramatisk skådespelerska
och sångerska; född i Stockholm 1833;
engagerades i början på 1850-talet vid dåvarande
Mindre theatern i Stockholm, der hon, tillsammans
med Arnoldsson, Arlberg m. fl., genom sitt
intagande spel och behagfulla sång uppehöll nämnde
theaters lyriska scen; drog sig 1858 tillbaka i
privatlifvet och blef gift med grosshandlaren
Bianchini; har sedermera uppträdt som sångerska i
flera konserter i Stockholm. Bland de operetter,
deri hon uppträdt, må nämnas: En egendom till
salu, Mozarts Theaterdirektören, Dittersdorfs
Doktorn och Apothekaren, samt Fanchon, deri hon
utförde titelrollen.
Lindberg, Sofia Mathilda. Ett gammalt ordspråk
säger: "Ingenting nytt under solen". Men
med all aktning för häfdvunnen vishet – och
på vishet ... åtminstone på erfarenhet, pläga
dock alla gamla ordspråk grunda sig – våga
vi dock med skäl påstå, att mycket nytt sker,
mycket, som ej förr skett och som vi, äfven med
anlitande af vår lifligaste fantasi, aldrig skulle
hafva tänkt oss. Medgifvas måste, att vårt
tidehvarf är det nyas, det ovanligas, är
uppfinningarnes och framåtskridandets tidehvarf och att
mycket nytt, mycket ovanligt, mycket, som man
knappt kunnat tänka sig, nu händer och sker.
Bland annat har vårt lands styrelse blifvit
så frisinnad, att den tillåter äktenskap mellan
personer af olika trosbekännelser, d. v. s.
mellan jude och kristen; ty äktenskap mellan
katholik och protestant har visserligen, ehuru på vissa
vilkor, icke varit omöjligt, äfven för flera
decennier sedan. Man har dock hittills talat om, att
när en kristen man velat äkta en flicka af
mosaiska trosbekännelsen ... eller ock tvärtom, ha
de älskande alltid måst resa till Köpenhamn (ett
annat Gretna Green), för att få den presterliga
välsignelsen. Nu har man deremot, på riksdagen
i Stockholm 1861, bland andra reformer, äfven
åstadkommit den af dylika förbindelsers
möjliggörande förmedelst s. k. civila äktenskap, hvilka
äfven utan presterlig vigsel anses giltiga inför
verlden.
Ett sådant, nemligen en vigsel inför
Stockholms magistrat – den första här i Sverige –
försiggick d. 18 Sept. 1863 mellan artisten
Samuel Levisson, af mosaiska, och mamsell Sofia
Mathilda Lindberg, af lutherska trosbekännelsen.
– Sedan magistratspersonerna, hvilka med
afseende på aktens vigt voro högtidsklädda,
intagit sina platser, erhöllo kontrahenterna, som
uppehöllo sig i ett särskildt rum, tillåtelse att
inträda och voro, då de hörsammade kallelsen,
åtföljda af tre vittnen.
Ordföranden, herr justitieborgmästaren,
tillkännagaf nu för dem, att magistraten granskat
de bevis, hvilka blifvit bifogade den af
kontrahenterna ingifna ansökan om, att få blifva genom
civilt äktenskap till makar förenade, och funnit
att intet hinder derför mötte.
Nu tillfrågades först Levisson af
ordföranden, om han ville taga Sofia Mathilda Lindberg
till sin äkta maka, och då denna fråga blifvit af
brudgumen besvarad med ja, framställdes en
dylik till Sofia Mathilda Lindberg, angående
hennes önskan att taga den föreställde personen,
Levisson, till äkta, hvartill hon naturligtvis äfven
svarade ja.
Derefter yttrade justitieborgmästaren, att som
nu de båda kontrahenterna med ja besvarat de
till dem framställda frågorna, så förklarade
magistraten Levisson och Lindberg, "med stöd af
kongl. förordningen af d. 20 Jan. 1863, vara
såsom äkta makar förenade".
Betraktelserna öfver en sådan vigsel, utan
presterlig välsignelse, eller, rättare, utan
ringaste inblandning af det religiösa, som dock ger
hvarje handling af vigt sin rätta helgd och
betydelse, göra sig sjelfva, enligt hvars och ens eget
mer eller mindre upphöjda begrepp om det
högtidliga vid en äktenskaplig förening.
Lindeberg, Maria, den namnkunnige kapten
Anders Lindebergs syster, var född 1780 och dog
1860. Hon vistades en tid i Frankrike, och
utgaf efter hemkomsten ett arbete i tvänne delar,
med titel: "Bref från Paris af ett resande svenskt
fruntimmer". Hon har äfven öfversatt åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
