Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Robert gick bort till fönstret för att fälla •
rullgardinerna.
— Vänta ett ögonblick! sade Manja
bedjande. — Låt mig se er utsikt, jag äi säker på
att den är vacker.
Hon vred om kontakten till mörker igen
och gick med sina lätta, snabba steg och
ställde sig bredvid honom, inte närmare än att
pälsbrämet vid hennes jacka måhända
snuddade vid hans rock.
Deras blickar gingo över granntomtens
låga trähus och hamnområdets virrvarr av
plank och stenkolshögar, vedstaplar och
järnvägsvagnar. Där bakom vidgade sig isen i
sin ofläckade vithet, som blev ett med diset
kring Gråharas bländade öga. Boita vid
västerhorisonten spände sig ett jättelikt biåsvart
moln som en väldig vinge över
vintermarkerna; det brann rött i vingspegeln på den
fläck där solen sjunkit.
Länge stodo de så, utan ett ord, utan en
rörelse. Nere på trottoaren gick en kutryggig
gubbe med en stång i handen; i hans väg flarn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
