Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det högt. Jag älskar dig! Det genljöd inom
henne med ett tonfall som hon aldrig hört
förr, som aldrig tidigare burit dessa gamla,
gamla ord, ett nytt tonfall som sköljde
hennes hjärta rent från allt vad år och öden hopat
där. Plats, plats för den Ende, för Honom!
Så ..., tänkte hon, så ..., och hon slöt sina
ögon allt hårdare, hårdare, hårdare, tills
ögonlocken skälvde och det flammade till därinne
som ett rött fyrverkeri mot djupsvart
bakgrund.
— Nej, sade Robert plötsligt med en
främmande klang i sin röst. Orden stockade sig
som för andnöd: — Nu är det visst på tiden
att tända.
— Ja ja, viskade Manja, ännu i
tystnadens tonfall. Så öppnade hon långsamt
ögonen.
Hon förstod att detta var hans sista
flyktförsök, och med ett litet småleende lät hon
honom utföia det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
