- Project Runeberg -  Ärkebiskop Stefans invigning i katedralen i Sens år 1164 : till 750-årsminnet /
14

(1914) [MARC] Author: Nathan Söderblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i4
»Oremus, dilectissimi nobis, ut his viris ad utilitatem Ecclesice
provehendis (enligt Duchesne’s ändring af providendis) benignitas
omnipotentis Dei gråtits sucb tribuat largitatem». »Mina älskade, låtom
oss bedja att den allsmäktige Guden i sitt goda behag må förläna sin
nåds rikedom åt dessa män, som nu skola ägnas åt kyrkans förkof-
ran.» Alla nedföllo och bådo, medan litanian sjöngs. I denna
förra del af invigningsakten deltog sålunda hela församlingen med
sin åkallan.
Sedan följde aktens andra del, i hvilken påfven ensam hade
ordet. Efter litanian reste sig påfven upp från bönen och uttalade
öfver kandidaten tvenne böner. Den första lydde: )>Propitiare,
Domine, supplicationibus nostris, et inclinato super hos famulos tuos1
cornu gratice sacerdotalis benedictionis tuce in eos2 efjunde virtutem. »
»Se, Herre, i nåd till våra böner, och utgjut öfver dessa dina
tjänare med den prästerliga nådens smörjelsehorn din välsignelses
kraft. »
I Kungl. bibliotekets sakramentarium återfinnes denna bön orda-
grant lika, blott att »din tjänare» står i ental för vigning af en enda
biskop i stället för den romerska formelns flertal. Men bönen föregås
i vår handskrift omedelbart af en skön, kort åkallan ricfesfoafföljande
lydelse:
»Adesto supplicationibus nostris, omnipotens Deus, et quod hu-
militatis nostrce gerendum est ministerio tuce virtutis impleatur ejjectu.»
»Allsmäktige Gud, var oss nära när vi åkalla dig och uppfyll med
din krafts verkan det som skall utföras genom vår ringhets tjänst. »
Efter dessa korta bönerop: Adesto etc. och Propitiare etc.
läste enligt romerska ritualet påfven den egentliga invigningsbönen,
Deus honorum omnium, som i de af Duchesne undersökta gammal-
romerska ritualböckerna benämnes Eucharistia, i Stockholmsri-
tualet Consecratio. I denna romerska konsekrationsbön är mot slutet
ett långt tillägg infogadt i Gelasianum och Missale Francorum,
medan tillägget saknas i Leoninum och Gregorianum. Såsom vi
redan nämnt, följdes i de forngallislca kyrkorna ett något afvikande
ritual. Den förmodan ligger då nära, att tillägget i Missale Franco-
rum skulle vara en egendomlighet för den galliska ritus. Duchesne
anför emellertid ett talande skäl mot en slik förmodan. Endast i
Rom ordinerades flera biskopar samtidigt. I öfriga kyrkor står i
ritualet, såsom vi redan sett i Stockholmssakramentariet, singularis,
i Rom pluralis: påfven invigde flera electos på en gång. Nu visar
1 Stockholm: hunc famulum tuum.
2 Stockholm: in eo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:49:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stefan64/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free