Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Himmel och jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kanske var det först senare, när bergen började oftare bestigas,
utan att man någonsin påträffade de föregifna gudarne, som
presterna nödde och tvungne förflyttade dem längre ut i
verldsrymden.
Vare nu dermed huru som helst, faktum är emellertid, att
stjernhimmelen i alla tider framstått för menniskan såsom något
storartadt, majestätiskt och dyrkansvärdt. Så hafva alla folk
utgifvit sina stamfäder för stjernkunnige, såsom Uranus och
Atlas i Afrika, Fohi i Kina, Merkurius i Egypten, Zoroaster
i Persien, Belus i Babylon. Och ända långt in i senare tider
har man framför andra utmärkt de personer, som egnat sig åt
stjernhimmelens studium, och visat dem högaktning och
vördnad.
Ej sällan betraktades sådane menniskor som gudarnes
tolkar och det är mer än sannolikt, att prestadömets uppkomst
sammanfaller med stjernkunnighetens begynnelse.
»Stjernhimmelen öfver oss och sedelagen inom oss!»
Och hvarför skulle icke landtmannen, för hvilken den
tindrande stjernan bebådade Nilens öfversvämning, eller seglaren,
som polstjernan visade vägen öfver vågen, eller presten, åt
hvilken himmelen ju bevarade så dyrbara hemligheter, hafva
med vördnadsfulla känslor höjt sitt hufvud mot stjernepellen
derofvan.
Dock detta är synpunkter, som endast i menniskoslägtets
barndom kunde göra sig gällande.
I vår tid har den astronomiska vetenskapen – och dermed
äfven hennes värde för menskligheten i stort – tagit en helt
annan form. Likasom fordom ljuder ännu nattens stumma
språk från höjden ned mot de dödlige, men ej längre i mystiska,
svårtydda och förvirrande toner, ej längre i dunkla orakelspråk
eller ohyggliga offerbud; det är sanningen, som tränger ned
till oss från dessa verldar, sanningen, åt hvilken vi med glädje
offra alla våra drömmar och mysterier, alla våra fördomar och
älsklingsidéer, emedan endast sanningen förmår gifva
menniskan verklig tillfredsställelse. Att vi endast med möda och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
