- Project Runeberg -  Stjernor och menniskor /
100

(1887) [MARC] Author: Rudolf Falb Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Samtal om månen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

100 SAMTAL OM MÅNEN.

om året kunnat använda 300-faldig, men aldrig 1,000-faldig
förstoring. Ett föremål af tolf fots höjd på månen kunde ses
blott med ett teleskop, som vore i stånd att göra ett enskildt
menniskohår synligt på två mils afstånd; men dertill fordrades
60,000 till 80,000-faldig förstoring.

Simplicius. Således är allt hvad Theon nyss läst upp idel
ammsagor?

. Lamprias. Helt och hållet, blott icke alldeles så oskyldiga.

Simplicius. Då pekar allt tillbaka till mitt ursprungliga
påstående, att man ännu alltjemt vet egentligen intet om
månen, solen och stjernorna.

Lamprias. Mellan intet och intet är en stor skilnad. För
mången är något af stort värde, som andra återigen anse för
»ingenting».

Lucius. Vi afledas alltjemt från ämnet. Vill icke
Lamprias hafva godheten och fortfara att tala om månens yta?

Lamprias. Vi stannade, om jag ej misstager mig, vid
Mare Serenitatis. Jag skall till en början nöja mig med att
som hastigast taga en nomenklatorisk öfverblick öfver de mest
framstående bildningarna och sedan använda den 126-faldiga
förstoringen för detaljobservationerna. Öster om det nämda
hafvet varseblifven I en i ögonen fallande h älf cirkelformig
bergkedja, som. i båda ändarne, i norr och i söder, slutar med en
krater. Vid första anblicken tyckes hela bågen
sammanhängande; men om man likväl ser nogare efter, finner man nära
midten två inskärningar. Den sydliga delen af bergskedjan
intill afskärningen kallas Apenninerna, det mellersta stycket
Kaukasus och den norra delen Alperna. Kratern på södra*
ändan erhöll namnet Eratosthenes, den norra heter Plato. Hela
berget bildar den vestra gränsen af Mare Imbrium (Regnhafvet),
på hvars botten de här ännu synliga kratrarne Archimedes,
Aristillus och Autotikus (nämda efter storleken) höja sig.
Ofvanför denna bergbåge och Mare Serenitatis ser man åter en mörk
fläck. Det är Mare Vaporum (Ångornas haf), en yta ungefär
så stor som Ungern. Denna del af månytan är skärskildt in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:17:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjernor/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free