- Project Runeberg -  Stjernor och menniskor /
102

(1887) [MARC] Author: Rudolf Falb Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Samtal om månen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

102 SAMTAL OM MÅNEN.

bäst lämplig, om man vill lära känna strålsystemet, medan faserna
af slö j a rännornas verkliga karaktär och i allmänhet allt hvad som
företer en upphöjning eller fördjupning, Redan deraf blir klart, att
strålarne äro hvarken upphöjningar eller fördjupningar; ett
ytterligare skiljemärke ligger äfven i den omständigheten, att de sist
nämda ej af de kratrar eller berglandskap, som de passera, erfara
någon afvikning i sin riktning, såsom fallet ofta är med
rännorna. En ytterligare karaktäristisk egendomlighet hos strålarne
är deras gemensamma ursprung, så att i regeln hvarje system
tager sin utgång från någon krater, hvadan man således utan
fara för misstag kan beteckna kraterlokaliteten såsom orsak till
denna företeelse, medan rännorna ej utgå strålformigt från någon
punkt, utan förekomina mest enstaka, eller der flere finnas
tillsammans, löpa de i regeln parallelt. Ett radielt rännsystem har
ännu aldrig påträffats, för så vidt man icke ville uppfatta de
från en del kratrar nedlöpande åsarne som rännor, något som
likväl vore en oberättigad sammanblandning af två olika
företeelser.

När rännorna gå tvärs igenom en krater eller sluta med
en sådan, ser det snarare ut som om kratern först uppstått
genom rännan eller att den satt ett mål för densamma.

Lucius. Jag tycker mig på vestra kanten märka två
strål-spridande punkter eller ytor, mycket nära hvarandra.

Lamprias. Det är ringslätten Furneriiis och ringberget
Stevinus. De finnas äfven tydligt upptagna på Hevels karta.
Två andra strålskratrar finnas att se vid nordvestra kanten:
den större norr om Mare Crisium benämnd Geminus och i ännu
högre grad framträdande, den mindre: Thales. Några från dem
utgående strålar korsa hvarandra mycket tydligt mellan
Endymion och Mare Humboldtianum (Humboldts haf), två mörka
fläckar, helt nära den nordvestra kanten, så att den mörka
ringslätten Endymion tyckes innesluten. Redan Hevel
framhöll detta, men frarnstälde det allt för symmetriskt och
upprepade korsningen två gånger. En ganska märkvärdig bildning
företer strålkratern Proclus, öster om Mare Crisium. Han eger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:17:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjernor/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free