Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Månskenssvärmeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
152
MÅNSKENSSVÄRMERI.
en half sekund, men företedde blott en slags skugglik imma
i stället för en tydlig bild. Samtliga bilderna togos natten till
den förste september 1849, några timmar före fullmåne.
Underrättelserna härom, liksom enskilda kopior, funno i
Europa ett mycket kyligt och reserveradt mottagande, dels
emedan enskilda dilettanters försök här utfallit olyckligt, och
dels derför att det cirkulerade åtskilliga månfotografier, som
utgåfvos för att vara tagna direkt, medan de sedermera visade
sig vara endast fotografiska kopior af teckningar för hand.
Första gången dessa försök lyckades i Europa, var på
observatoriet i Königsberg, der på d:r Viehmanns
föran-ledning hr Berkowsky år 1850 medelst observatoriets åtta fots
heliometer fotograferade den ej alldeles fulla månskifvan. Den
förstorade bilden var något under två tum bred och visade
mycket fina rjusskihiader på månskifvan med stor tydlighet.
Så fort man likväl lade den under förstoringsglaset framträdde
genast det grofva i plåten. För öfrigt öfverträffade dock redan
denna bild Humboldts i klarhet och skönhet. Två andra
fotografier af Berkowsky visade den totala solförmörkelseii den 28
juli 1851; på den ena bilden såg man mycket tydligt koronan af
den förmörkade solen samt till och med åtskilliga protuberanser;
på den andra fotografien, tagen efter totalitetens slut, skönjdes
kring den smala månskäran spår af koronan, och öfver det
hela var utbredd en töckenart ad imma.
Sedermera fingo månfotografierna genom de la Rue och
isynnerhet genom Rutherford en hög grad af fulländning.
Rutherfurd fattade genom de försök, som han i denna
riktning anställde i Harward College (New-York), det beslutet
att uteslutande egna sig åt fotografering af himmelska föremål.
För detta ändamål lät han uppföra en egen byggnad åt sig
och skaffade sig ett teleskop med 11 *A tums öppning och
14 fots brännvidd, hvilket genom ett utmärkt urverk följde
stjernornas dagliga rörelser.
Den största svårigheten, som operationen med stora
objektiv hade att öfvervinna, låg i den omständigheten, att linsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
