Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Månskenssvärmeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
158 " MÅNSKENSSVÄRMERI.
mår uppvisa. Utvecklingsprocessen är i det stora hela
den-sainma hos alla kropparne i solsystemet, ja hos alla himlakroppar
öfver hufvud taget, och vi hafva i de mångfaldiga individerna
deraf ej olika arter, utan endast olika utvecklingsgrader för
ögonen. Töckenfläckar, stjärnhopar, solar, planeter, månar,
kometer, stjernfall, allt kommer af samma urämne under tidernas
lopp, alltifrån början af den första koncentrationen genom
afkylning, ända till grusandet af den fasta och flytande massan
genom sammanstötningar i verldsrymden.
Vilja vi likväl i detalj studera mellangraderna, så ha vi
från början af skorpbildningen på den flytande himlakroppen
ända till tillståndet af fullkomligt stelnande blott tre individer
till vårt förfogande: solen, jorden och månen. I solen
återspeglar sig jordens förflutna, i månen dess framtid.
Men båda erbjuda forskningen den fördelen framför jorden,
att vi äro i stånd att öfverblicka deras ytor från pol till pol
och följa de enskilda fenomenen i hela deras utsträckning i
rummet, något som på jorden är möjligt endast i mycket
begränsad utsträckning. På solen se vi de oerhörda eruptionerna,
ehuru ej de sannolikt ännu alls icke lokaliserade härdarne för
desamma. På jorden hafva dessa utbrott redan nedsjunkit till
ett minimum och de ursprungligen stora eldäsjorna äro redan
förstörda af vattenflöden.
På månen deremot, hvarest utvecklingsprocessen (massans
afkylning och atmosferens absorption) försiggick snabbast, finna
vi alla eruptioner slocknade, hvaremot kratrarne, just till följd
af det blott kortvariga atmosferiska inflytandet äro i fullt antal
och friskhet. Här fins det Rhodus, der vulkanologen kan
dansa, ty här är den mark, som visade honom ursprunget till
eruptionsverksamheteii i hela dess allmänlighet och till hela
dess utsträckning.
Den som grundligen studerat månytan, måste vinna den
öfvertygelsen, att jord- och månkratrarne äro af väsentligen
samma ursprung, och han skall aldrig komma på den tanken, «
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
