Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frågan mera i stort och inte bara från de stulna
auto-mobilernas synpunkt. Jag är affärsman och jag stjäl
inte automobiler.
Knox (småler.) Nej, inte vanliga små automobiler.
Ni arbetar i stor skala.
Starkweather. Stjäl jag?
Knox (rycker på axlarna.) Om ni vill kalla det så.
Starkweather. Jag är lite dum. Ni måste tala
tydligare. Bevisa mig att jag stjäl i stor skala.
Knox. Nåja. Ni är en stor finansman och
börsmagnat. Vill ni höra litet statistik?
Starkweather. Gå på.
Knox. Ni råder över järnvägar för 9 billioner dollars,
industriella företag för 2 billioner dollars,
försäkringsbolag för 1 billion, bankgrupper för 1 billion och trustbolag
för 2 billioner. Kom ihåg, jag säger inte att ni äger
allt detta, bara att ni är den bestämmande viljan. Det
är allt som behövs. Kort och godt, ni råder över en så
stor procent av Förenta staternas hela affärskapital att
resten också blir beroende av er. Och nu kommer jag
till vad jag vill säga. Under de sista åren har den
amerikanska industriens kapitalbildning på konstlat sätt ökats
med sjuttio billioner dollars. D. v. s. vatten, rent,
oblandat vatten. Ni, den store af färsbossen, vet nog vad som
här menas med vatten. Jag sa’ 70 billioner. Det gör det
samma om vi säga 40 billioner eller 80, siffran är i alla
fall kolossal. Och vad betyder 70 billioner vatten? Det
betyder, efter 5 procent, att 2V2 billion måste i år och
varje år betalas för saker mer än de verkligen äro värda.
Det arbetande folket måste betala detta. Där har ni
stölden... och dyrtiden... Vem släpper på vattnet?
4i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
