Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hitom döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H
m
STORMTIDER
eller inte. Voro vi inte så lefvande, som det
öfver hufvud taget är för några människor möj-
ligt att bli? Det var då jag yttrade, att det ingick
i min religiösa känsla att älska dig . . .
Ja, ty är det icke detsamma, när man sträcker
händerna passioneradt mot det blå himlahvalfvet,
anropande Gud? Är icke himlens blåhet, som
så mäktigt tar våra sinnen, ett jordiskt fenomen,
och skulle det vara så orätt, om våra försök att
nå himlen i bönen genom att ställa vår kropp i
en viss attityd, härleddes ur vår önskan att
smekande snudda vid det yttersta af Guds man-
tel? Jag tror ej, att det kan vara något för-
mätet i att jämföra alla våra starka känslostäm-
ningar med hvarandra. De hafva alla sitt ursprung
i en och samma källa, lifvet! och de sträfva
alla till ett och det samma, lyckan!
Jag älskar dig, och endast min lycka därvid
kan ge måttet för att bestämma mina känslors
halt. Men hur skall du kunna veta hur lycklig
jag var? Det ingår också i den fond af smärta
som kärleken rymmer, att man icke kan få den
andra att fullt förstå, hur lycklig man är. Men
jag ber dig bara tänka på, hurudan jag var,
I
ii
s
i N
vv
I
22
9
t t M
fä
■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
