Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Abborrar på noten - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6
skuren av stenar flög rakt in i lärarinnans spegel.
Kajsa bannade bakom fönsterposten och nedkallade
all slags hämnd över Sven på Näbben för denna
olycksgärning. Maria grät bakom hennes rygg. Men
när nu nöden var störst, nalkades den utsedde
räddaren i ilande fart på sin nya cykel.
Det var Daniel, Skördas pojk, som tjänte dräng
på herregården. Han hade blivit ledig först nu,
sedan han skjutsat doktorn tillbaka till staden efter
hans fåfänga besök hos gamle baron.
Daniel gick där på stallgården, ännu klädd i sitt
blåa livré med silverknappar. Han grunnade på
vad han skulle ta sig till i sin ensamhet och sjöng:
Får jag abborrar på noten i kväll,
det tror jag det,
tar jag Karin, men annars ej,
det tror jag det.
Av abborrar hörs intet ljud,
det tror jag det.
Lilla Anna, du blir min brud,
det tror jag det.
Då fick han höra sina stallbröders skrän på långt
håll, kastade sig på cykeln och ilade bort till skolan.
Han stod ännu utanför den trollring av fylla,
grymhet och lusta som förband dem, och han
skämdes över deras tilltag.
— Kom pojka, ropade han, och låt tösastackarn
sova!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
