Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som skrefvo böcker för folket, miniatorer, konstmessiga skrifvare,
stationarii, ursprungligen bokutlånare, och librarii, bokhandlare.
I Italien och Frankrike voro handskriftshandlarne, såsom senare
äfven boktryckarne i Paris, universitetens tjenstemän och stodo,
hvad köp och försäljning beträffade, under dessas uppsigt.
Afskrifvarnes antal ökades hastigt, och äfven deras skicklighet
utvecklades i hög grad; såsom prof å tysk bokskrift i 15:e årh.
meddela vi ett facsimile (fig. 1).
Afskrifningen var dock icke det enda sättet för böckers
åstadkommande, man försökte äfven mekanisk efterbildning. Redan
innan europeerna kommo i samfärdsel med Orienten kände de
två sätt att mekaniskt mångfaldiga skrift: patroner och stämplar,
hvarmed målades eller trycktes bokstaf efter bokstaf, troligen
försökt såsom efterbildning af tygtrycket.[1]
Med kulturens stigande utveckling gjorde sig behofvet, att
genom ett verksamt och allmänbegripligt bildningsmedel kunna
tränga ner till folkets alla lager, allt mer gällande. Då
emellertid afskrifter och materielen dertill ännu alltid voro dyra, och
endast några få utvalda kunde läsa, tog man, för att kunna
verka på en större publik, sin tillflykt till den af alla förstådda
bildskriften, utförd i metall- eller träsnitt.[2] De äldsta bekanta
bildliga framställningarne i metallgravyr äro från slutet af 12:e
årh. och det äldsta träsnittet sannolikt från 1423. De hafva
hufvudsakligen religiöst mål, men äfven det profana lifvet gjorde
sina fordringar gällande, och jemte helgonbilderna voro spelkorten
en mycket eftersökt artikel, som vann stark afsättning. De
åstadkommos först med patroner, utskurna efter färgerna; senare skar
man konturerna i trä, och ifylde med pensel. Äfven
helgonbilderna utfördes på detta sätt.
Vid konstens utveckling erhöllo teckningarne antydning till
skuggning. På de enkla underskrifterna under bilderna följde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
