Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKRÅEN. BOKTRYCKAREKONSTENS FÖRFALL.
Med skråens bildande utestängdes en hvar som icke lärt på
yrket från att anlägga tryckeri, hvilket i hög grad bidrog till
att hindra konstens framåtgående. Till inrättandet af tryckeri
behöfdes nämligen mera kapital än kunskaper som fackman, ty
arbetare med sådana kunde jemförelsevis lätt fås; men då de som
hade lärt yrket i vanliga fall voro medellösa och kapitalisterna
utestängda från handteringen, förblefvo de flesta tryckerier små
och deras arbete höjde sig i regeln endast undantagsvis öfver
medelmåttan. Skråordningarne uppehöllos nästan öfverallt med
stränghet, och till och med stilgjutare ansågos icke såsom
jemförliga med dem som lärt boktryckeri. !
Trots dessa hämmande inskränkningar ökades dock
tryckorternas antal år från år. Den stora hjelp boktryckarekonsten
lemnade för upplysningens spridande återgäldades genom jemnt
stigande sysselsättning. I reformationens skrifter funno
boktryckarne en god sysselsättning,? och tillväxt i arbete vunno de
genom tidningarne, som med 17:e årh:s ingång började utkomma
regelbundet och genast vunno allmänhetens bifall samt på senare
tiden hafva varit den förnämsta sporren till nya nuppfinningar för
produktionsförmågans ökande. Från senare hälften af 1500-talet
till medlet af 1700-talet gjorde emelHertid boktryckarekonsten
inga anmärkningsvärda framsteg. Några boktryckare, i synnerhet
i Nederländerna, gjorde visserligen berömvärda bemödanden att
höja konsten, och dessa framstodo desto mer, som denna omkring
dem förföll, men i allmänhet visar boktrycket från denna tid
intet nytt. Med undantag af titlarne, som voro svarta och röda,
äro böckerna hvarandra lika; det finnes knapt ett spår af lyx
eller hemödande att gifva en smakfull utstyrsel. Mot slutet af
1700-talet synes skönhetssinnet åter vakna till lif, och nu skedde
äfven en förändring i boktryckarnes sociala förhållanden. Den
franska revolutionen gjorde tryckerirörelsen fri; visserligen var
detta blott öfvergående, men anloppet blef icke utan återverkan.
I början af 1800-talet upphäfdes skråväsendet i Tyskland, och
dermed föllo flera skrankor som förlamat mången kraft. Genom
införandet af näringsfriheten tillfördes boktryckeriet kapital och
! Så hade t. ex. stilgjutaren WILHELM HAAS i Bagsel efter mönstret af en
myntpress konstruerat en förbättrad boktryckspress och anhöll att få trycka dermed,
men detta nekades honom på den grund att han icke lärt boktryckeri.
? FROBEN i Basel yttrade 1519 att han icke gjort så goda affärer med någon
bok som med Luthers skrifter. »Ofver hufvud voro reformationsskrifterna verkliga
guldgrofvor för en stor del boktryckare, då de köptes af stora och små, gammal
och ung, vän och fiende.»
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
