- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
29

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKTRYCKAREKONSTENS FRAMSTEG. STEREOTYPI.

talang, och följden var icke allenast en storartad tillökning i
boktryckeriernas antal utan äfven en täflan att öfverträffa hvarandra
i väl utfördt och smakfullt anordnadt arbete.

Framstegen i boktryckarekonsten märkas först och främst i
stilgraveringen. Under 1600-talet var det den holländska smaken
som beundrades och efterhärmades, under 1700-talet blef det
franska modet förherskande. Förbättrade verktyg och införandet
af kontrapunsen gjorde det för stämpelskärarne möjligt att gifva
typerna de skarpaste former och fullt motsvara de fordringar
som stäldes på dem. Frankrike, Holland, Italien och Tyskland
täflade om att lemna de vackraste stilar; senare tillkom
England och Amerika med titelstilar, och 19:e årh:s stämpelskärare
känna intet hinder: de tusentals tecken, som fordras, framställas
i stilar; det gifves intet skrifvet språk, som icke kan tryckas
genom boktryckspressen. Genom JacoBys 1837 gjorda uppfinning
af galvanoplastiken erhöllo stilgjutarne medel att af enskilda
blybokstäfver erhålla kopparmatriser, i stället för handgjutning
trädde de först af WinG och WurrtE 1805 utförda gjutmaskinerna,
hvilka af BruceE 1838 gjordes användbara. De gjuta nu dagligen
12—20,000 bokstäfver; de af JounNson inventerade och af HEPBURN
förbättrade komplettmaskinerna gjuta, slipa och göra färdiga
omkring 40,000 bokstäfver om dagen.

Svårigheten att förvara stäende formar till sådana böcker, som
ofta tryckas i nya, oförändrade upplagor, såsom bibeln, klassikerna,
ordböcker o. d., föranledde en predikant J. MöLLERrR i Leyden
tillsammans med boktryckaren vVAN DER Mar, 1701—11, att försöka
sammanlöda stilarne. Härigenom minskades risken för att den
stående sättningen skulle sönderslås, men kostnaden för
materielen blef densamma. 1725 uppfann en skotsk guldsmed WILLIAM
GED en metod att afgjuta stilen i plattor, och sedan följde en rad
andra, begagnande olika metoder för denna plattgjutning, som
af Divot 1795 döptes till »stereotypi»; men först 1804 blef
gipsstereotypien bragt till fulländning af lord STANHoOPE. Denna
metod blef dock 1829 undanträngd af den af GEnoux i Lyon
uppfunna pappersstereotypien, hvilken, utom den nytta den
medförde för vanligt boktryck, äfven möjliggjorde uppfinningen af
rotationsmaskinerna, åt hvilka den nu på mycket kort tid
levererar böjda stereotypplattor.

Förbättringarne i tryckförfarandet inleddes med den af
RoBErT i Essonne 1799 uppfunna pappersmaskinen, hvilken icke
blott gjorde papperet hastigare och billigare utan äfven i s. k.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svboktrhi/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free