Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDNINGSPRIVILEGIER.
Med utgifvandet af en tidning voro äfven åtskilliga
vanskligheter förenade; man fick nämligen, äfven om man höll sig inom
tryckfrihetsstadgarnes gräns, icke deri införa hvad man sjelf
ansåg bäst, utan var inskränkt till vissa ämnen. Säsom exempel
kan anföras Hammarins privileginm å Nyköpings Veckoblad.
Honom tilläts att i tidningen införa: »... 1:o meteorologiska
observationer; 2:o förteckning på de prester, som predika i stadens
kyrkor hvarje helgedag; 3:o strödda underrättelser, innehällande
upptäckter i konster och vetenskaper och recensioner isynnerhet
af ekonomiska saker; 4:o kungörelser om ankomne resande,
hamnoch torgpriser, vexelkursen, köp, försäljning, bortstulet, borttappadt
och upphittadt, hyror, tjenster, skuldfordringsmål, jemte diverse
kungörelser rörantde private personers ekonomiska angelägenheter;
5:o terminer till gillens och kreditorers sammankomster, jemväl
till auktioner och spektakler, konserter, lotteriets dragningar med
deras plan, virtuoser och skådespel; 6:0 dödsfall och giftermål i
orten; 7:o huskurer för folk och kreatur; och 8:0 hvad mera, som
rörer och upplyser ämnen, hörande till stadsrörelsen och
landtmannens väl....
Ungefär samma bestämmelser funnos i de flesta tidningars
privilegier vid denna tid, hvilka dessutom genom mångfaldiga
inskränkningar och påbud ytterligare inskränktes, och den värsta
stötestenen voro utländska nyheter, hvilka vissa tidningar alls icke
fingo intaga, några andra först sedan de stått i Post- och Inrikes
Tidningar, och endast ett par tidningar hade rätt att taga sina
notiser direkt ur utländska tidningar. Äfven de skickligaste
redaktörer voro ofta i förlägenhet att urskilja hvad som till
införande var tillåtet eller icke. Ofta afslogs en ansökan om en
tidnings utgifvande derför att bland innehållet, som på förhand
skulle uppgifvas, upptogs detta ämne. Så t. ex. sökte d. v.
ryttmästaren Georg Adlersparre i febr. 1802 privilegium å
Morgontidning, men hofkansleren påminde i memorial den 5 mars s. å.,
att Kongl. Maj:t förut vid en dylik ansökan »ansett som
öfverflödigt, att ett nytt dagblad härstädes skulle innehålla utländska
nyheter, enär sådane nuti 3:ne särskildt förut tillåtne och i
Stockholm utgående tidningar införas»; hvarför hofkansleren icke kunde
tillstyrka bifall. Skulle dock Kongl. Maj:t bevilja privilegiet,
tillägger han, ansågs detta »kunna tåla en afgift af tjugufem rdr
med den vanliga förhöjning» (Vid enkan Raams ansökan, febr.
8. ä., förordades 16 rdr 32 sk. hb:ko charta.) Men äfven andra
skäl gjorde sig gällande vid afslags meddelande. Boktryckaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
