Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 159. Sofia Albertina (Gripsholm. Strömer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINSESSAN SOFIA ALBERTINA,
Tiär hvar fröjd går bort från jorden,
Stanna hjertatt minnen qoar,
Bvitka tröttande de orden :
”Lär dig tjunga hvad du var!"
Gbafström.
Det var en sorgligt rörande syn, att se den sista, alltmer öfvergifna och
ensamma ättlingen af Wasastammen, som stannat i Sverige, sluta sig till
det nya kungahus, vid hvilket nationen fastade sina förhoppningar. Sofia
Albertina hade upplefvat sällsamma skiften. Hon var, genom sin härkomst,
ställd på en sådan plats, att alla rikets och konungahusets öden just
träffade hennes innersta, ehuru hon de sednaste åren af sitt lif endast lefde
för sina många både glada och sorgliga minnen. Tvenne af hennes
bröder hade burit Sveriges krona, och hon var, i hofvets salar, den som
kanske djupast kände, men mildast bedömde dem båda, lastbara hvar på
sitt sätt. Hon hade af sin moder, den snillrika men stränga och stolta
drottning Lovisa Ulrika, åtnjutit en utmärkt uppfostran Hennes lärare var
assessorn, sedermera lagmannen och kanslirådet Erik af Sotberg, en
utmärkt bildad och på sin tid aktad litteratör, som öfversatt ett af Yoltaires
sorgespel och författat åtskilliga afhandlingar öfver svenska språket. Den
unga prinsessan blef redan vid 14 års ålder af sin morbror, konung
Fredrik i Preussen, vald till »coadjutrice», såsom det hette, af abbotstiftet
Qued-linburg, ett bedersembete, hvartill äfven hennes mor blifvit utnämd innan
hon blef förmäld. Sofia Albertina var 18 år gammal, då hennes fader
konung Adolf Fredrik afled. Efter hans död blef förhållandet emellan
drottning Lovisa Ulrika och hennes son, Gustaf III, alltmera spändt och
fieodtligt. En resa till Berlin, på hvilken den unga prinsessan följde sin
mor, medförde ingen varaktig försoning mellan mor och son. Modren
hade, kanske icke utan skäl som för en moder äro af stor betydelse, fattat
ett oblidkeligt missnöje mot kung Gustaf, och då hon icke mera, efter den
offentliga brytningen vid kronprinsen Gustaf Adolfs födelse, ville eller fick
visa sig på hofvet, fattade hon en så mycket ömmare tillgifvenhet för
dottern, som tillbragte sin tid hos henne och förljufvade hennes ensamhet
Sofia Albertina var närvarande på Svartsjö slott vid sin moders dödssäng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
