- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
644

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 159. Sofia Albertina (Gripsholm. Strömer)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det var då ett slags försoning egde ram. Gustaf III bade blifvit
underrättad om annalkandet af hennes sista timme och infann sig helt
oförmo-dadt jemte sin son, den då treårige kronprinsen, på Svartsjö* Då
enke-drottningen vägrade honom tillträde, inträngde han, med barnet vid handen,
i hennes sängkammare. Ett häftigt och sönderslitande uppträde föreföll,
men slutades dermed, att den upprörda modren gaf honom och hans son
sin välsignelse, hvilket skedde med det vilkor, att han skulle uppfylla
hennes yttersta vilja, som bestod deruti, att hon testamenterade hela sin
förmögenhet åt sina båda yngsta barn, Fredrik och Sofia Albertina. Han
undertecknade sitt bifall med det för hans klokhet karakteristiska tillägget:
»så vidt det med lag och författningar är enligt». Fredrik ville sedan göra
det misstänkt, och modren skref i sista stunden ett bref till konungen,
hvari hon hotade honom med sin förbannelse. Konungen, som fick detta
bref straxt efter hennes död, blef förtörnad på Fredrik, men visade all
broderlig huldhet emot Sofia Albertina. Hon blef fem år derefter abbedissa i
Quedlinburg och således till sina inkomster oberoende. Hon erhöll äfven
det palats vid Gustaf Adolfs torg, som länge benämndes efter henne,
äfvensom det vackra Tullgarn. Hennes vänskap för sina närmaste anhöriga i
konungahuset utgjorde hennes förnämsta glädje, men hon upplefde de hårda
sorgerna, att se sin äldsta broder Iönnmördad, sin brorson och hans familj
landsflyktiga. Hon öfverlefde slutligen sina båda andra bröder och sin
svägerska. Så blef hon slutligen den sista Wasatelningen, som besökte
Sveriges konungaborg, der en ny kungaslägt inflyttat. Hon blef af denna
omfattad med all den uppmärksamhet, all den välvilja hon kunde önska, och
slöt sig derföre också kärleksfullt till densamma. Hennes sista år
förljufva-des af den glädjen, för hennes tänkesätt särdeles dyrbar, att den unga
furstinna, som förmäldes med den unge kronprinsen Oscar, var en anförvandt
till Wasahuset och henne. Sista gången hon offentligen visade sig, var vid
arffurstens, den blifvande kronprinsen Carls döpelse. Hon drog sig alltmera
tillbaka till det lugn som äfven för hennes ålder var nödvändigt. Somrarna
tillbragte hon på Tullgarn och vintrarna i sitt palats i Stockholm. Hon
afled vid sjuttiofem års ålder och blef begrafven i Riddarholmskyrkan.

Sofia Albertina var enda dottern och jngsta barnet af konung Adolf Fredrik
och drottning Lovita Ulrika. Hon föddes i Stockholm den 8 Okt. 1753. Coadjutrice
i Quedlinburg den 80 Sept. 1767. Communicerade första gåogen på Ulriksdal den
IS April 1770. Abbedissa i Quedlinburg 1787 och samma år derslldes
inthronise-rad. Afled i Stockholm den 17 Hars 1889.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svestorman/0644.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free