Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 190. Johan Tobias Sergel (Martin. Wetterling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställningen alltför obetydlig af en man med sådant konstnärsnamn, utförde
den likväl, men satte ett par förgyllda facklor i väggbildernas händer.
Gustaf förstod syftningen och sade leende: «Jag inf er nu hvad ni menar, min
kära Sergel. Jag borde icke upptaga er tid med sådant!« Sergels yp*
persta arbete är kanhända hans Amor och Psyche, en grupp af
utomordentlig skönhet, ehuru djupare konstkännare vilja tillegna företrädet åt hans
Faun. Hans ideer voro oftast lika poetiska, som deras utförande. Axel
Oxenstjerna dikterande Gustaf Adolfs bedrifter för historien, den döende
Spartanen Othryades, som ristar en segerhelsning på sin sköld, Diomedes,
som bortför den sårade Aphrodite ur striden, Genien, som lyfter en slöja
från jordklotet och belyser det med en fakla (utgörande minnesvården
öf-ver Gartesius), Gustaf den tredjes staty i en ställning, som återkallar den
Belvederiska Apollos, m. fl., alla utgöra skapelser icke blott af en
bildhuggares öfvade och säkra hand, utan af ett poetiski snilles inspirationer. Han
kände konstens gudaeld i sitt inre, och konsten utgjorde hans religion.
Då han ville uttrycka, att det gudomliga i ett visst, eljest väl arbetadt
konstverk fattades, sade han, att der saknades «det tusan dj-a.oc Han
besöktes en gång af den fromme och allmänt vördade Gomministern i Clara,
sedermera kyrkoherden i Adolf Fredrik, Colliander, hvilken ville samtala
med bonom i religionen. Sergel afvisade detta ämne, och sade med häf-’
tighet: «Tror herrn inte att jag har religion? Visst för tusan har jag
det. Se på de båda englarna i Clara kyrka!« Modellerna till hans flesta
arbeten blefvo efter hans död inköpta af kronan, och fylla ett serskildt rum
i Museum i Stockholm.
Biografiska uppgifter. Sergel föddes i Stockholm d. 6 Sept. 1740. Hans
fader var hoibroderare, och modren hette Etisabeih Zwynur, båda från Tyskland.
Redan tidigt röjde sig Sergels anlag för den bildande konsten. Då han arbetad*
som stenhuggare på Stockholms slott, blef den Fransyske bildhuggaren
1’Arche-vesque varse hans anlag, undervisade honom och skaffade honom understöd för en
resa till Rom. Oer studerade han och inrittade ett s^lkkap för unga bildhuggare,
hfilket hade inflytande på både deras bildning och deras yttre bestånd. Han blef
ttiO hoflntendent och upphöjd i adligt stånd, samt vann både ordnar och rikedom,
så att han kunde lefva på stor fot. Han afled ogift d. SS Febr. ftt!4, i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
