Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 218. Eberhard Gotthard Ernst von Vegesack (Wetterling. Wetterling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knotade öfver befälhafvarens stränghet vid tillfället, och hotade att mörda
honom, skickade han bort sin vakt och låg alltid för öppna dörrar med
ett par laddade pistoler vid bufvudgärden. Folket fattade likväl snart en
fördubblad tillgifvenhet för den oförskräckte. Vid Pardakoski, Kärnåkoski
oeh Suomenniemi utmärkte han sig äfvenledes icke blott för sin tapperhet
utan äfven för sin skicklighet som befålhafvare. Efter krigets slut och
sedan konungen blifvit skjuten, tog han afsked, men qvarstod i armén. Han
hade gift sig med en fröken Hammarfelt, och egnade sig nu Snyo åt sina
vidsträckta och djupa studier. Gustaf Adolf utnämnde honom till öfverste
och generaladjutant af flygeln. Han tjenstgjorde som generaladjutant för
armén och var under konungens utrikes resa ledamot af regeringen. Såsom
chef för fjerde brigaden, utmärkte han sig under det pommerska kriget
genom flere lyckliga expeditioner, hvarvid han en gång blef svårt sårad.
Efter detta för svenska hären mera ärofulla än lyckliga krig, fick Yegesach
endast på ett kort besök återse sin familj, innan han ånyo måste tåga ut, först
mot vestra gränsen, och derifrån mot Ryssarne i Finland. Landstigningarna vid
Lemo och Ghristinestad verkställdes under hans befäl, och hans både tapperhet
och beräkning förtjena beundran, ehuru följden af dessa landstigningar icke
motsvarade förhoppningarna. Ifrån Ghristinestad tågade Yegesach till
Lappijer-den, der han slog general Tschepeleff. Men då finska armén, oaktadt sina
segrar, måste retirera, och sedan Yegesach blifvit sårad vid Orrawais,
återkallades han och ställdes till rätta, för det han verkställt den sednare
landstigningen vid ett annat, tjenligare ställe, än der han fått befallning. Han blef
likväl af regimentsförändringen frälst från det ådömda fästningsstraffet. Han
erböd sig att anföra expeditionen till Ratan, men hans anbud afslogs.
Sedan han tillbragt ett par år i skötet af sin familj, tågade han ut i
kriget mot Napoleon och Norrige, der han vann nya lagrar. Efter krigets
slut befanns hans lön otillräcklig för en stor familj och hans skulder blefvo
alltmera tryckande, så att han slutligen, för att icke förlora sin
medborgerliga frihet, slutade sitt lif genom frivillig hunger.
Biografiska Uppgfitbr. Ernst v. Yegesach föddes i Rostock deo 19
Mars 1763. Han flyttade med sina föräldrar, kaptenen i Holländsk tjenst Fredrik
v. Vtgesach och Sofia Magdalena t>. Bhlcher, till Sverige 1777. Gift 1791 med
fröken Anna Beata Hammarfelt. Såsom beftlbafvare för Dalfrikorpsen blef han 1789
R. S. O., följande året öfverstlöjtnant, 1795 generaladjutant af flygeln, 1797
öfverste, 1804 sekundchef för Göta garde och samma Sr friherre, 1804 chef för
Wester-bottens och 1805 för Elfsborgs regimente, 1806 C. S. 0 , 1807 R. S. O. St. K. ocb
generalmajor, 1810 C. m. Su K. ar S. 0., 1812 general-löjtnant. A-lled den 30
Oktober 1818.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
