Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Hufvudsaken var dock ännu oförklarad, eller hvarför kiselsyran, som
finnes i wiborghsfosfat till omkr. 10—16 %, hindrar användningen af
den direkta metoden vid detta fosfat, medan en i det närmaste lika hög
halt af kiselsyra vid tomasfosfat icke där inverkar vid utförandet af
samma metod? För besvarandet af denna fråga jämförde jag
sammansättningen å de båda fosfaterna. Af tomasfosfat föreligga flere
fullständiga analyser i litteraturen, och bekant är, att detta ämne härvidlag
betydligt växlar i sammansättning; här nedan anföras medeltal å flere
analyser enligt B. Sachse1). Af wiborghsfosfat känner jag blott två analyser,
den ena utförd af Nilson 18982), den andra af mig år 1897 men icke
publicerad; de anföras båda.
Tomasfosfat. Wiborghsfosfat
(Nilson.) (M. TT’.;.
P205............................................. 17.25 27.01 27.96
SiO, ............................................. 7.96 9.99 10.07
Ti02............................................. — — 0.35
a................................................ — — o.3o
C02 + Fl....................................... — l.oo 1.70
S ................................................. 0.49 — —
S03 ............................................. 0.22 0.27 —
K20 ............................................. — 1.54 0.51
Na^O .......................................... — 14.69 15.27
CaÖ ............................................. 48.29 38.12 37.37
MgO............................................. 4.8 9 2.8 8 0.6 7
FeO............................................. 9.44 — —
F203............................................. 3,78 K 3.87
Al203 .......................................... 2.04 p50 1.68
MnO............................................. 3.91 — —
Den väsentliga skillnaden mellan dessa båda fosfat ligger tydligen
i närvaron af alkali hos wiborghsfosfatet, af järn och mangan hos
tomasfosfatet. Af dessa omständigheter syntes mig särskildt den senare vara
värd att beaktas, och detta så mycket mer som den järnoxid, som både
Nilson^ och min analys ange, icke går i lösning vid wiborghsfosfatets
behandling med syror utan finnes kvar som små järnglanskristaller.
(Wiborghsfosfatet torde nämligen efter mitt förmenande böra uppfattas
såsom ett Ca-iVa-ortosiliko-fosfat, något förorenadt af järnglans.)
Lösningen af wiborghsfosfat i 2-procentig citronsyra blir därför, till skillnad
från motsvarande lösning af ett tomasfosfat, så godt som fullständigt
järnfri.
Jag undersökte nu, sedan denna olikhet var konstaterad, huru
citronsyrelösningar af wiborghsfosfat förhöllo sig efter tillsats af något järnsalt;
samt vidare i allmänhet, huru järnsalter (järnvitriol liksom järnklorid)
samt aluminiumsalter inverka på kiselsyra, hvilken finnes i löst form
vid närvaro af citronsyra, och kom därvid till ett ganska oväntadt re-
*) Lehrbuch d. Agric.-Chemie. Leipzig 1888, s. 527.
2) Kongl. Landtbr.-Akad. Handl. o. Tidskr. 1898, s. 54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
