- Project Runeberg -  Svensk Læsebog, indeholdende Prøver paa svensk prosa og poesi, tilligemed en kortfattet svensk sproglære, ordbog og litterturhistorie /
19

(1843) Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

säkraste stöden för dessa. Vi vilja emellertid ej förmoda, att
dylika läror kunna päräkn* annat än en tillfällig och flygtig
seger. Tidens flod kan ej tvingas att gå baklänges: och om
man lyckas att för ögonblicket dämma dess fart, öfverstiger han
så mycket våldsammare sin brädd och bortsköljer de barnverk,
man uppfört på stränderna. Det är kanske en lycka för
menskligheten, att de begge motsatserna blifvit ställda emot hvarandra
så nära, och att man med en enda blick kan öfverse och
jemföra både det gamlas och nyas utsväfningar. Det är
tilläfventyrs en lycka, att tänkesätten* rifvas emot hvarandra och afnöta
hvad som å ömse sidor är för ojemnt. All «harmoni, all
bildning utgår från strid, i Naturen, som i Staten. När
Elementerna kämpat ut, då klarnar himlahvalfvet, och menniskosinnet
klarnar, sedan dess åskor drabbat tillsammans och urladdat sig.
Då uppkommer de moderatas parti, eller rättare, det finnes
redan, ehuru kringspridt i alla länder, och vinner med hvaije
dag mera rum. Det hör till sakens natur, att dessa af de begge
ytterliga faktionerna beskyllas för ljumhet; ty icke blott
jordklotet, äfven menniskosinnet afkyles senast vid polerna.
Emellertid om den oroliga tiden skall kunna vänta sig lugn, om
lagbunden frihet skall få en plats i styrelsen, så blir det troligtvis
endast genom dessas bemedling. De erkänna den abstrakta
rig-tigheten af de så kallade nya och konstitutionella lärorna, men
de öfverse ej derföre den vigt, som de gamle äga genom sitt
historiska ursprung. De tro att de bya formerna ännu på
många ställen skulle upplösa Staten, men äfven att de gamla
mindre skulle sammenhålla än förstena dem. De tro att de
förra ännu ha för liten historisk kärna, och de sednare för litet
organiskt lif. Men de tro tillika att det nya är för kraftfullt
for att kunna tillbakavisas, och det gamla för inrotadt för att
genast kunna fördrifvas. De tro att striden är för tvetydig for
att kunna eller böra slutas med enderas undergång, och att en
billig jemkning är det enda, som kan rädda verldens lugn och
Europas bildning. Vi lefva, tänka de, under en
övergångsperiod ; den närvarande tiden måste nöja sig med provisoriska

jftgärder; stellaget faller, när huset innanföre är färdigt. —

2*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:52:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlasebog/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free