Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
Wladimir meddelar sina känpar sitt beslut att antaga"
ChristendomeHé
ttÄ.dle Bojarer! bepröfvade Männer i fejder ocb rådslag!
Ej att stridernas råd af Eder taga, att åter
Öfver fredliga folk besluta det blodiga kriget,
Kallar jäg Eder i dag. Mig qväljer ett högre bekymmer. —
Sen I, hor Solen, gyllne och röd, framlj ungar i öster?
Så ur villornas natt, för tio sekler tillbaka,
Uppgick sanningens dag för i mörkret irrande ätter.
Fjerran, der Jordans heliga flod med si]frade vågor
Vandrar i palmernas skygd, der Libanons härliga cedrar
Susa i himmelens vind, och det tornade Zion sig höjer,
Lefde en Gud, och blödde och dog, och försonade verlden.
Allt nu förvandlar sitt skick. En väg mellan himlen och jorden
Öppnar sig vänligt på nytt, och, på ångerns och reningens bana,
Vandrar de dödliges ätt till ursprungslifvet tillbaka.
Dufvan förföljer den blodiga örn. Mer väldig än alla
Krigares svärd, än hjeltars triumf och Beherrskares kronor,
Flyger, från strand till strand, korsfanan af Englar b?skydda<t;
Och en lysande stad från himlen till jorden sig sänker,
Vattnad af lifvets elf, omhvärfd med skyar ock rökverk,
Sjelf dock symbol af den stad, som högt öfver stjernorna glimmar*
Ljuset besällar allt. Blott Ryssland suckar i mörker,
Slagtar hånligt ännu åt Peraun blodiga offer.
Wladimir gör det ej mer. Han längtar att rena från syndens
Brännande fläckar sin själ, att ur Nya Födelsens vågbad
Stiga föryngrad opp och hvila i skuggan af lifvets
Evigt blommande träd, vid kärlekens stora kristallhaf.
Ädle Bojarer, hören min röst! I mig kännen, I veten
Allt hvad för Rysslands ära jag gjort, för min egen och eder. ;
Greklands Kejsartron med väldiga armar jag skakat,
Kufvat de folk, som bygga vid Bog, i det bördiga Kasan.
Glad vill jag lemna ändå • edra händer tillbaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
