Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578
•
tanik. C. A. Agardh (f. 1785, Biskop i Carlstad, förut
Prof. i Lund) är känd för sina upptäckter inom Algernas rike
(1817—19) och sina snillrika växtfysiologiska undersökningar
(Organografi, 1830; Växtbiologi, 1831); Elias Fries (f. 179 I,
Prof. i Upsala) för sina upptäckter inom Mycologien, sin
utveckling af det naturliga systemet ocb sina Floror öfver Skåne m. m.
Bland seklets öfriga botanister märkas: Acharius (1757, †
1819 i Saragossa, Professor), stor i Lichenologien; 0. Swarz
(1760, † 1718) i Muscologien; Wahlberg ({. 1800, Professor;
Flora Gothoburg. 1820—24), efter Wahlenberg redigerande
Svensk Botanik; J. E. Wikström (f. 1789; Stockholms Flora
1840 och Botaniska Årsberättelser) ; Hartman (Provincial läkare
i Gefle, f. 1800), Handbok i Skandinaviens Flora (Sthlm. 1824;
3dje uppl. 1838) m. fl. — I Zoologi: Sv. Nilson (f. 1787,
Prof. i Lund) har en stor förtjenst af Zoologien genom sin
Skandinaviska Fauna (1820 o. ff., 4 B.; Ny Uppl.),
ornitho-logien, ichtyologien, petrificatläran och elhnologien (Skandinaviens
urinvånare, ännu ofullbordadt). B. Fries, 1839 död fråu sin
stora icbtyologiska verksamhet; Sundevall (Prof. i Stockholm);
samt de äldre Entomologerna: Fallen (Prof., död), Schönheer,
Gyllenhaal ocb Dalmen (1787, † 1826, Prof., hvilken sednare
en. tid redigerade Svensk Zoologi), m. fl. — I Geologien hafva,
utom Wahlenberg, G. M. Schwarz (Orychtognosi 1803) och
Hisinger (f. 1766, Brukspatron; Letbæa Svecica 1837—40)
synnerligen utmärkt sig. — I Mathematik äro Jöns Svanberg
och Hill utmärkta, som Rudberg († 1839) i Fysik, och
Hazelius, Hamilton, Akrell, Gyllengranat m. fl. i Krigsvetenskap.
Filosofien — hvars Historia i Sverige först skrefs af
Hammarsköld — bearbetades vid seklets början af Benj. Höijer
och Biberg, sedan af Grubbe och Atterbom som Schellingian
och Snellman (Docent i Helsingfors) som Hegelian. — Benj.
Höijer är en af Sveriges djupsinnigaste tänkare i Metafysiken
och Esthetiken, sjelfständigt utvecklande den nyare filosofiens
rigtning. Biberg (1776, † 1826, Prof. i Upsala; Saml.
Skrifter 1828 o. ft, 3 D.) har sjelfständigt behandlat
Rättsläran y sedan populariserad och empiriskt förtydligad af G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
