Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Choraeus har en mild, melankolisk anda i sina, efter Franzén
bildade, sånger; Kullbergs lärodikter sakna icke vackra skildringar,
och hans öfversättning af Bürgers Leonore är förträfflig. —
P. A. Granberg och P. A. Wallmark (1778, Cancelliråd) äro
inga särdeles poeter, dock äro vissa småstycken af den förra
någorlunda, samt den sednares Fuselbrenner, en rolig roman.
Den. sednare, utgifvare af Journalen, blef egentligen skottaflan
för den nya skolans polemik och skämt, emedan han försvarade
den gamla smaken. — A. Lindeberg (Gapitén, f. d. utgifvare
af Stockholms Posten, nu medarbetare i Aftonbladet och
författare till flera liberala politiska skrifter) tillhör den gamla smaken
genom sina ungdomsarbeten, den nyare genom flera rätt vackra
stycken (Saml. Arb. 1835). — Den akademiska tidens Esthetiska
författare var N. v. Rosenstein (1752, † 1824, statssecreterare;
Saml. Skrifter, 3 D., Sthlm. 1838), som stödde sig på 18uk
seklets allmänna Sensualism.
Den nya Skolans period (i809—i840).
En ny anda inströmmade både i vetenskap och skaldekonst
vid seklets början.
Naturvetenskaperna hafva äfven nu lejonparten och
äfven nu europeiska namn. Berzelius är Ghemiens Linné och
står dessutom icke ensam, så länge Wahlenberg, Fries,
Svanberg m. fl. finnas. Men äfven de theoretiska vetenskaperna
sakna ej sina europeiska namn, t. ex. Geijer, och ännu flera,
som borde blifva det.
Chemien.— Jac. Berzelius (f. 1779, Professor i
Stockholm, baroniserad 1835) utvecklade först det elektrochemiska
systemet, samt gjort en stor mängd vigtiga upptäckter ända
från seklets böljan (Wöhler böljade 1835 utgifva sista
upplagan af hans Ghemi). Bland hans många läijungar, som
ännu öfverglänsas af hans ljus, märkas Säf ström m. fl. — I
Botaniken har G. Wahlenberg (Prof. i Upsala, f. 1784)
utmärkt sig genom Lapplands, Uplands, Garpaternas och Sveriges
F]oror, samt för öfrigt genom vigtiga geologiska afhandlingar.
Han har äfven en tid redigerat det stora verket: Svensk Bo-
Svensk Lftstbof. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
