Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken.
Ordet fins också i de andra slaviska språken, fksl. ladiji, ladija
f., pol. iodzy böm. loaV o. s. v. Likaså finnes litau. eldija, hvilken
form med sitt e (i st. f. a, som man af de nämnda slaviska
formerna skalle vänta), isynnerhet om den sammanställes med den
af-gjordt oslaviska sidoformen, fksl. aludija (jfr föregående artikel),
väcker misstanke om främmande inflytelser på ordets form hos både
slaver och litauer, om ordet icke rent af är främmande. Att ordet
skalle vara detsamma som det svenska julle, jolle, lågt. jolle o. s. v.
(Schmidt Voc. II 144), är föga troligt, och icke antagligt, om detta
ord vore äkta germanskt. Dess etymon återstår att finna.
Pasma f. och pasman n. (hos Sahlstedt m. fl., men pasme m.
hos Lind, 1749) härfva eller docka, visst mått af garn; no. basma,
basm f., basme m., äfven pasn, passen visst antal trådar i en väf.
I samma betydelse som hos oss finnes ordet också i finskan (redan
Ihre omnämner detta) och beter där pasma, gen. pasman. Vidare
träffas lett. pásma och motsvarande former i flere andra språk,
gränsande till slaviska området, samtligen såsom lånord af det
slaviska pasmo n., som förekommer i alla slaviska språk i betydelse
af ett visst antal trådar, härfva eller docka; delvis, t. ex. i polskan,
säges det också bildligt om en serie af bredvid hvarandra i
oafbru-ten följd varande föremål eller händelser.
Till Sverge synes ordet vara kommet öfver Finland (den
lettiska formen ligger fj ärra are, då den har lång vokal). Huru biformen
pasman med n skall förklaras, om den är framkallad af den finska
genitivformen, eller om den egentligen är en pluralform med neutralt
kön (analog med hjärtan), eller om man skall tänka på rent
mekanisk efterbildning efter det tämligen lika klingande ordet besman,
lämnas därhän.
Själfva det slaviska ordets etymon är ovisst. Hos Mikl. Lex.
556 finnes pasmo jämfördt med fht. faso (? jfr fasa f. frans), mht.
vase m. och f. tåga, frans, list på kläder, nht. fasen tåga, tråd (jfr
ock faser tåga, samt nht. dial. fase f. list vid ändan af en
lärfts-väf, se Weigand). Man har också, ehuru med föga sannolikhet,
tänkt på sammanhang med ett romanskt ord, ital. passamano
kantsnöre, bård på möbler och kläder, fr. passement (hvaraf nht.
pösa-ment) o. s. v. Jfr Diefenbach Goth. Wörterb. I 344, samt Diez.
— C ur ti us har tänkt på sammanhang med got. fahan fånga, samt
fht. fuoga9 gafuogi aptus (jfr verbet nht. fugen, vårt foga), o. s. v.
(N:o 343); men i fjärde upplagan af hans bok finnes det slaviska
ordet borttaget, antagligen därföre att det af honom också hit förda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
