- Project Runeberg -  Svenska ord belysta genom Slaviska och Baltiska språken /
7

(1881) [MARC] Author: Fredrik August Tamm - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

böm. pás gördel icke kan tagas med, emedan det är en sammandragen form af det fornslaviska pojasū.

Prestaf person som bär en florklädd staf i spetsen för liktåget efter en förnämare afliden person; äfven stafven som bäres. Den senare betydelsen, som nu är den vanliga, synes bero på folkety-mologi af ordet staf; den träffas i Westes svensk-franska ordbok 1807. Men ännu hos Möller (1790) betyder vårt ord endast «Marschall bei einem vornehmen Leichenbegängniss»; hos Sahlstedt «dux comitatns fanebris», hos Serenias (1741) «chief mourner».

Hvarifrån vi i första hand fått ordet i den speciella betydelse det äger i svenskan, är ovisst (man kan tänka på de nuvarande ryska Östersjöprovinserna). I alla händelser kan icke betviflas, att det är slaviskt och detsamma som fksl. pristavū m. magistratus quidam, apparitor (jfr p. konniku veredarius, d. v. s. förmodligen ridande betjänt el. dyl., se Mikl. Lex. 680), ryska pristav uppsyningsman, tjänsteman anställd för hvarjehanda kommunala ärenden, exekutor, kommissarie, polistjänsteman m. m., polska przystaw uppsyningsman, äfven en som är anställd till biträde eller ledsagare åt någon, serb. kroat, pristav biträdande tjänsteman, adjoint, äfven lönad herde, dräng o. s. v. — Grundbetydelsen af ordet framgår af verbet, fksl. pristaviti (o. s. v. i de andra språken) ställa vid, sätta till, bifoga, äfven tillförordna, anställa, af det slaviska verbet staviti ställa.

Torg n., fsv. torgh, isl. no. torg, d. torv: ett gammalt lånord af fornryska torgū, fksl. trūgu m. handelsplats (pol. targ, böm. trh, serb. trg o. s. v.). I nuvarande slaviska språken betyder ordet äfven handel (i nuvarande ryskan endast detta), särskildt torghandel, marknad eller torgdag (jfr i af seende på betydelsen fr. marché och nht. märkt, samt vårt marknad, alla af lat. mercatus). Samma dubbelbetydelse finnes också i det lånade litau. turgus, lett. tirgus, af hvilka det förra äfven kan betyda vara som föres till torgs.

Tullubb, äfven tulupp, fotsid, vid päls (egentligen päls af ryska lamskinn enligt Dalin). Af ry. tulup fårskinnspäls: troligen icke ett äkta ryskt ord, men af okänd härkomst.

B) Ett ord som linnos i olika former dels med dels utan motsvarighet i tyskan.



BfSinan n. slags våg, dial. besmar, besmal m. m., fsv. bismari m., bisman n., fornno. bismari m., no. bismar, d. bismer. Formerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:13:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svslabal/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free