Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken. 13
fara. Det är dock sannolikt icke lånadt från det förstnämnda
grekiska ordet, utan är utan tvifvel identiskt med det till alla delar
motsvarande och till samma rot hörande tyska ordet, fht. farm m.,
mht. varm båt, färja. Samma ord, ehuru i afvikande betydelse, är
också isl. farmr last, fora, ags. fearm skeppslast (Fick II 401).
Ingenting hindrar, att ordet varit från början hemma hos både
sia-ver och germaner. Men det kunde också tänkas, att slaverna fått
detsamma till låns med utbyte af det för dem främmande ljudet /
mot p, såsom fallet synes vara med några andra ord, t. ex. det
samslaviska ordet fksl. pluku, ry. polk o. s. v. krigarflock = det
germanska folk n.; fksl. postiti fasta = got. fastan; fksl. ploskva
flaska — fht. och mlat. fiasca; böm. pinka fink — fht. finco o. s. v.
(om dessa ord se Mikl. Frw.).
Risk a f. Agaricus deliciosus, en välkänd ätlig svamp,
kännetecknad af den eldröda färgen, isynnerhet på undersidan. Detta ord,
som synes vara okändt i Norge och Danmark, har icke något att
göra med det gotiska verbet ga-vrisqan eller isl. adj. roskinn
uppvuxen (jfr Sä ve Starka Verberna 7, Gutniska Urkunder XXVII),
utan är utan tvifvel genom lågtysk mellanhand lånadt från slaviska
folk. I samma betydelse finnes nht. dial. reisske m., reissker, reizker
m. (Sanders Deutsches Wörterb.; jfr också nht. rossling?), lånadt
från någon af de vestslaviska formerna, böm. ryzeh, ryzik (gen.
ryzku) eller laus. ryzyk, hvilket ord liksom ry. ryzik, ryzicek är ett
deminutiv till böm. ryza f., pol. rydz m. i alldeles samma betydelse.
Ordets tillvaro äfven på sydslaviskt område visas däraf, att det
också finnes lånadt i rumänskan (Gihac 314).
Till betydelsen är det slaviska ordet analogt med ett tyskt
namn röthling på samma svamp. Det hör nämligen till adjektivet,
fksl. ryzdi, laus. ryzy, pol. rydzy, ry. ryzij, serb. ridj eldröd, fuxröd.
Siska f., sammansatt grönsiska, Fringilla spinns, d. sisgen,
sid-sken, no. sisik, sisk m. I likhet med eng. siskin lånadf från lågtyskan,
mlågt. zlseke, sisek, nylågt. ziske, siske; mht. zisic, zisec, nht. zeisig
jämte zeischen, ndl. sijsje n. Utan tvifvel ett slaviskt ord, böm.
tizek, pol. czyzek, laus. Sizik (äfven cizik och cajsk, måhända i
senare tid påverkade från tyskan?), ry. $zik, serb. kroat. Siiaki
deminutiv till det likbetydande ry. laus. böm. Siz, pol. czyL Själfva
detta stamord finnes i mht. zise. Att också detta är lånadt, är
troligt, men icke så alldeles afgjordt; man kunde tänka sig, att ordet,
som i alla fall väl är ljudhärmande, är en tysk skapelse, och det
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
