Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Svenska ord belysta genom slaviska cch baltiska språken.
slaviska ordet kunde vara lanadt (jfr i afseende på begynnelseljudet
pol. czynsz, böm. cimy lillry. cyn$ skatt, ränta af mht. zins, detta
af lat. cemus). Men deminutivformen, som vi fått från tyskan, är
slavisk, åtminstone gäller detta utan fråga om nht. zeisig. Det
nederländska aijsje med deminutivändelsen -je är väl efterbildning
efter lågtyskan.
Sobel en sibirisk mård, Mustela zibellina. Denna form med o
träffas hos Sahlstedt (1773) såsom sidoform till sabel, som är den
enda formen t. ex. hos Ihre och ännu hos Möller (1790); d. zobel.
Denna yngre form kommer väl af nht. zobel, den äldre svenska
formen med a af mlågt. sabel, zabel in.; mht. zabel och zobel o. s. v.
Ordet är säkert lanadt från slaverna, äfven om dess inhemska
börd hos dem kunde dragas i tvifvelsinål: fksl. soboli m., ry. sobol\
pol. sobol, böm. 8obol o. s. v. Den vanliga tyska formen med z torde
bero därpå, att det slaviska s uttalas med stark exspiration, icke
lent såsom begynnande * i tyskan (— slav. z). — För öfrigt är att
märka, att ordet i Europa mest uppträder med a för o i stammen,
icke blott i litau. sabalas, sabala, där a är i enlighet med
genomgående regel, utan ock t. ex. i isl. sa/alt in., safal n. sobelskinn,
ndl. sabel, samt mlat. sabelum, fr. sable o. s. v. Detta a för o är
svårligen att sammanställa med det förhållandet, att urgermanskt
kort a alltid motsvarar urslaviskt o (hvilket sannolikt uttalades
mycket öppet), utan snarare att förklara ur det ryska ordets rörliga
accent tillika med den bekanta ryska ljudlagen, att o uttalas som a,
när accenten står efteråt i ordet, såsom t. ex. i den ryska gen. plur.
soboléj och i det afledda adjektivet sobolinyj. — Från sistnämnda
adjektiv kommer också mlat. sabelinus, hvaraf senare med vanlig
förändring af obetonad vokal i romanska språk blef zebelinus, ital.
zibellino, fr. zibeline f., hvaraf slutligen det zoologiska namnet är
hämtadt.
Stfglitsa f. Fringilla carduelis. Af mlågt. stegelitze, mht.
stige-litze, -iz, stigliz m., nht. stieglitz. Själfva ändeisen röjer
härkomsten från slaviska språk, där ordet förekommer i flere något från
hvarandra afvikande former, såsom sloven. Uiglec, laus. iSihliea,
(forn-)böm. stehlec, serb. steglic jämte staglic, alla formerna, i
likhet med böm. stehlik, serb. kroat, staglin m. m., afledningar af
samma stam som de likbetydande kroat, ategol, ry. Megol, pol. szczygiel
o. s. v.
Ordets etymon är okändt, hvadan man ej kan veta, om det är
äkta slaviskt. I magyariskan träffas former utan « i början, tenge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
