Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken. 15
liee o. s. v. och en dylik form linnes (antagligen såsom magyariskt
lånord) äfven i rumänskan vid sidan af en från slaverna lånad
form med st- (se Cihac 532 och 368).
Stepp ofruktbar hed i Ryssland eller Asien: ungt lånord, ej
funnet i svenska ordböcker före Dalin; nht. steppe f. (efter 1750
enligt Weigand) af ry. step m., step’ f.
Talk m., fsv. tolker, isl. tulkr, no. d. tolk; mlågt. tolk, tollik m.,
ndl. tolk i samma betydelse; mt. tolc, tolke m. tolk, äfven tolkning.
— Tal ka v., fsv. tolka, isl. tulka o. 8. v., mlågt. mt. tolken.
Samma ord finnas i baltiska språken: litau. tulkas m., tulkuti
v., lett. tulka, tulkot, lånade från Ryssland: af ry. tolk m. tolkning,
toUcovat’ tolka, fksl. tluku m. tolkning, tolk, tlukovati tolka. Äfven
finnes sloven. tolkovati (enligt Schmidt Voc. II 32), men hos öfriga
slaviska folk synes ordet ej förekomma (i samma betydelse finnes ett
annat samslaviskt ord, fksl. ÜumaSl, stamord till det högtyska
dol-metsch). Till norra Tyskland torde ordet närmast vara inkommet
öfver Ost-Preussen, tyska ordens forna land (jfr Sch a de).
Sannolikt har det väl också hufvudsakligen på samma väg kommit till Sverge,
ehuru särskildt med afseende på den fornisländska formen med u
äfven förmedling af finska kanske bör antagas (jfr fi. tulkki subst.
o. s. v.), och i Sverge väl ock kan tänkas direkt lån från Ryssland
på Varägernas tid.
Miklosich har sammanställt det slaviska ordet med sanskr. torka
m. förmodan, begrundan, spekulation, tark v. förmoda, begrunda,
tänka på (jfr Schmidt Voc. II 32).
Ulan lansryttare i en del europeiska krigshärar med utrustning
efter polskt mönster, nht. ulan, ulane, af pol. utan, huian slags lätt
ryttare, ursprungligen enligt uppgift af tatarisk nationalitet; bom.
ulan, huldn o. s. v. I Polen sägas ulanregimenten hafva blifvit
organiserade på 1500:talet, i Preussen uppsattes dylika först under
Fredrik II (enligt Brockhaus’ Konversations-lex.).
Ordet röjer sig som främmande i slaviska språken redan genom
dubbelformerna med och utan h. För tatariskt ursprung talar den
omständigheten, att ulan i ryskan också kan beteckna lifvakt hos
de fornatatar-khanerna (se Pawlowsky Russ. Wörterb.). Weigand
hänvisar till ett turkiskt oghlán »junger Mensch, Bursche.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
