Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken. 19
II.
Ord som, jämförda med liknande slaviska ord, måste an*
ses lånade från dessa, ifall deras identitet vore viss.
A) Fornnordiska ord.
Järpe en vild hönsfågel, Tetrao bonasia, isl. jarpi m., no. jarpe,
jerps. Man brakar förklara ordet af adjektivet isl. jarpr brun (häraf
väl det fornsvenska namnet Iœrpulver Rydqvist II 261).
Emellertid finnas baltiska och slaviska former, som likna vårt ord så pass
nära, att man kan misstänka lån, ehuru omtydning efter adj. jarpr
synes ligga till grund för den nordiska formen. Jfr litan. jèrubè,
èrubè f. järpe, lett. irbe f., kanske från början lånade från slaviska
språk; pol. jarzaybek, laus. jerjab, samt ry. rjabcik, deminutiv af de
äldre formerna, rjab m. och rjab’ f., alla i samma betydelse. Dessa
slaviska former äro uppenbarligen detsamma som fksl. jar^bi f.
rapphöna, hvilket ord återfinnes äfven i de öfriga nyare slaviska språken
såsom namn på flere fågelarter, som äro mer eller mindre lika
rapphönan och järpen. Den ryska formen är väl förkortad genom
bortkastande af första stafvelsen ja- (i st. f. *jarjab’).
Mörk adj., fsv. myrker, isl. myrhr (ack. -itean och -hjon; jfr vb.
myrkoa); ags. meorc, myrc, mt/rce* fsax. mirlà (germanska
grundformen väl *tnerkvjo-). I slaviska språken träffas en likbetydande
ordgrupp med k i slutet, hvadan man måste antaga att, om icke
likheten är rent tillfällig, lån på något sätt ägt rum. Dit höra t. ex.
verbet, fksl. mirhnayti (så skrifvet i God. Ostrom., mruknoyti efter
Miklosich’8 skrifsätt) förmörkas, ry. merknut’, serb. mrknuti o. s. v.;
vidare adjektivet, serb. kroat, mrk mörk (urslav. *mirkä);
medsteg-ringsvokal subst. fksl. mraku m. mörker, töcken, skymning, ry. moroky
pol. mrok o. s. v. (urslav. *morku).
Lott ner i Zschr. XI 164 tror, att germanerna lånat från
sla-verna, ehuruväl han tillägger, att den svaga möjligheten förefinnes,
att de båda ordgrupperna böra alldeles åtskiljas och äro att jämföra
med gr. vvxtoq àpoXyto (denna möjlighet antages af Fick III
234). Säkert är i alla händelser, att en rent slavisk rot merk
förmörkas måste antagas, emedan den är alltför rik på former af
inhemsk prägel och utan germanska motstycken för att man skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
