Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska ord belysta gepom slaviska och baltiska språken. 27
med det slaviska au bibehållet såsom diftong, under det att dock
slaverna kunnat allt framgent förvandla den för dem främmande
diftongen au till u; en sådan diftong saknas än i dag hos de flesta
slaviska folk, och tendensen till dess sammandragning till ett
enkelt ljud kan väl således antagas hafva länge fortfarit. Häraf
följer, att från formens synpunkt det slaviska kupiti o. s. v. under
alla möjliga förutsättningar kan förklaras som ett germanskt lånord,
hvaremot det germanska kaup- endast i den händelsen kan vara af
slaviskt ursprung, om den slaviska formen hetat kaup- (icke kup-)
vid den tid, då hit hörande ord började komma i bruk hos
germanerna. En sådan händelse är visserligen mycket möjlig, men den
kan icke utan vidare anses för själfklar. — Vi anse det sålunda,
då äfven ursprunglig germansk börd synes mindre sannolik, därföre
att verbet har två olika böjningsformer, hvilket häntyder på yngre
bildning, för rådligast att icke öfvergifva den gamla härledningen
från latinet.
Läka v., fsv. lœkia, no. lœkja (föga brukligt, se Aasen), d.
lœge. — Läkare m., fsv. lœkiare, lœkœre, no. lœkjar; i samma
betydelse fsv. Icekir m., d. lœge, hvilken form är samgermansk = got.
Ukeis^ ags. lœce, fht. láchi. En tredje form är isl. lœlcnir m., som
ansluter sig till motsvarande verb lœkna, hvilket stämmer med
verbet i andra germanska språk, got. lêkinön, ags. lácnian, fht.
làchi-nån. Sannolikt är å ena sidan isl. lœknir en nybildning ur verbet
lœkna i st. f. äldre lœkir, å andra sidan verbet fsv. lœkia
nybildning för lœkna. — Samma ordgrupp finpes af gammalt hos slaverna
också med k, hvilket bevisar att lån ägt rum. Hit höra följande
samslaviska former: 1) fksl. léku m. läkedom; 2) fksl. Uèiti v.
läka; 3) fksl. lékari m. läkare (litau. liêkorius säkert slaviskt
lånord). — Motsvarande ord finnas ock i finskan.
Egentligen kan frågan, om hit hörande ord hafva prioritet hos
germaner eller hos slaver, anses afgjord, då det är visadt, att i
keltisk a språk finnes ett hithörande ord med g motsvarande germ. k
(Diefenbach Goth. Wörterb. II 134, Lottner Zschr. XI 173);
nämligen det iriska liaig m. läkare (gen. lego> nom. pl. lege$ se
Windisch Irische Texte 662), hvars grundform torde vara
*lêgi-eller i alla händelser en form med ê i stammen. Det germanska
lêk- är således uppkommet med ljudskridning af ursprungl. leg-,
hvadan slav. lêk- måste anses lånadt från germanerna (allt under
förutsättning, att icke möjligen keltiskt g skulle kunna komma af
germanskt k?). Vi hafva emellertid ansett lämpligt att här upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
