Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken. 88
vestis, tunica, demin. sracica; ry. soroka slags hufvudbonad af linne,
demin. soroUka; lillry. soroika skjorta, sloven. srajca af sraSica
(Mikl. Frw. 127); den slaviska grandformen är *sorka.
Ordet är tydligen lånadt från folk till folk. Schade tror, att
det från slaverna lånats till Skandinavien och därifrån till
England. Ett skäl däremot är, att ordet har feminint kön i slaviska
språken och angelsaxiskan samt i den latinska formen, men
masku-lint i de nordiska språken, som skalle varit de förmedlande. A
andra sidan talar formväxlingen sraka, sraky i forakyrkslaviskan för,
att ordet där är lånadt. Inga språkliga skäl synas tala mot
germansk härkomst. Skulle det vara germanskt, och om Schmidt
(Voc. II 76) riktigt förklarat lat. serous och servare ur en rotform
sergv- = baltiskt-slav. serg vakta, så kunde man kanske för vårt
ord uppställa en germansk grundform *sarkvjo eller *sarkjo f. el.
dyl., som kunde betyda skydd, skyddande klädnad eller något
sådant (?)• — Om det finska sarka vadmal möjligen på något sätt hör
hit (jfr Ihre), lämnas därhän. Det af Schmidt (Voc. II 138) till
vårt ord ställda litau. szarkas fiskare-rock synes vara ett annat ord
(= hvitry. Serak, pol. sierak, B rÜ ek ner 140).
B) Ord som i svenskan inkommit frän tyskan.
D#lk, d. ndl. dolk) nylågt. dolk, dulk, nht. dolch, på
1600:ta-let äfven tolch och doUich. I samma betydelse böm. tulich, pol.
ttdich (föråldradt), sloven. tolih. Gr i mm Wörterb. tror, att
tyskarne lånat från slaverna. Miklosich (Frw. 132) synes vara af
motsatt mening.
Körmår m. af lågt. körsner, mlågt. korsener, mht. kärsenœre,
kursner^ kursner, nht. kurschner: afledning af mlågt. korzene f.
pälsrock, mht. kursen, kursen, fht. chursinna, crusina, agg. crusene,
crusne, mlat. crusina, crusna, crosina, crosna f. (kändt från 10 årh.
enligt Hildebrand i Grimms Wörterb. V 2820); samma ord också
hos slaverna: fksl. kruzno n., ry. karznoy böm. serb. krzno, sloven.
kermo. Äfven en afledd form = vårt körsnär finnes i serb. krznar,
sloven. kerzndr, böm. krzndf (däremot pol. kusznierz nyare tyskt
lånord).
Meningarna äro delade, om tyskarne lånat från slaverna eller
icke; dock antaga de fleste slavisk härkomst i närmaste hand,
ehuru-väl ordet kanske är främmande äfven hos slaverna.
Fr. Tainm: 8p*n*ka ord Mfita genom »lav. o. balt. »pråkon. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
