Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken. 37
böm. logos lax, ry. loaoé laxöring synes visserligen icke finnas hos
sydslaverna, men måste vara gammalt, åtminstone icke lånadt från
de germanska språken. På finska heter laxen lohi, hvilket
Thomse n (Den got. sprogklasses inflydelse 55) synes förklara som
lånadt från baltiska språken. — Huru som hälst, så måste man vid
försök att förklara det germanska ordet taga hänsyn till de
baltiska och slaviska formerna. Men härvid möter en egendomlig
svårighet därigenom, att litau. sz och slav. s kunna förklaras såväl af
indoeurop. ks (jfr litan. aszis, slav. osi hjulaxel = lat. axis, fht.
ahsa o. s. v.; litau. deszinè, slav. deHnÜ adj. = sanskr. dakèina, jfr
germ. tehs-va- o. s. v.; litau. taszyti hugga, tillyxa, slav. tesati =
sanskr. talci, mht. dehsen o. s. v.) som ock af indoeurop. k1 (sanskr.
p). Sålunda kan man icke afgöra, om det germanska hs här är en
kvarlefva af ursprungl. ks (i hvilket fall för öfrigt kan tänkas mer
än en form, urgerm. *lahs- eller *lahsa8-)9 eller om lahs tillkommit
genom kontraktion af ett urgerm. *lah<z$- (jfr t. ex. sv. ax, got. oks
n. — lat. aeus, aceris). I sistnämnda fallet finge antagas, att det
andra sz i litau. lasziszas står för äldre s genom assimilation, som
är lätt tänkbar med litauiskans förkärlek för $z. Den kortare
baltiska formen, litau. laszis, lett. lasts, kan möjligtvis vara påverkad
från lågtyskan, jfr mlågt. las med * af hs.
Härg, fsv. mærgher (miœrgher) m., isl. mergr (gen. mergjar),
no. merg, da. marv. I andra germanska språk mest neutrum: ags.
mearh, fsax. märg, mlågt. marek, mereh, ndl. märg, merg, ffris. merg,
merch, fht. marac, marc, nht. mark. Ordet återfinnes i det
samslaviska mozgu och zend. mazga, hvaraf framgår att germanska
grundformen är mazga-. Det är därföre troligt, att omljudet från
a till e (ä) i nordiska språken icke är verkadt af det j, som
träffas i stamslutet t. ex. i gen. sing. mergjar (ty detta j saknar
motstycke i alla de andra språken och är således utan tvifvel yngre),
utan af det af z (lent s) uppkomna r. Detta r-omljud är för icke
längesedan visadt vara en samnordisk ljudlag (Noreen Fårömålets
ljudlära § 107, jfr Paul-Braunes Beiträge VII 434). Det
förekommer ofta äfven i frisiskan, jfr t. ex. fris. adj. ber bar, isl. herr,
fsax. bar o. s. v. = slav. bosu; det är därföre troligt, att de ofvan
anförda biformerna med e i mlågt. och ndl. äro att förklara på
samma sätt (kanske egentligen frisiska dialektformer?).
I fråga om ordets härkomst är att märka, att den germanska
formen med sitt zg afviker från kändaljudskridningslagar(Lottner
Zschr. XI 200, jfr Osthoff Zschr. XXIII 88); ty i sanskrit finnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
