Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
38 Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska spr&kcn.
formen majjan m., som måste stå för äldre *mazjan9 likasom sanskr.
vb. majj dyka för äldre *rnazj (jfr lat. mergere)9 hvadan man
måste antaga en indoeuropeisk grundform med media g, icke aspirata
ghf i stamslutet och således efter all analogi en germansk form *roa~
*£a-, icke mazga-, liksom t. ex. ags. fht. nest motsvarar indoeurop.
nizdo- o. s. v. (Osthoff anf. st.). Icke dess mindre räknas
masga-till den slaviskt-germanska språkenheten (Fick II 435), hvilket
naturligtvis förutsätter, att zg här af någon hittills outgrundad
orsak skulle undgått ljudskridning. För egen del måste vi anse för
sannolikt, att germanerna lånat ordet från slaverna. — Ordets rot
har man för öfrigt sökt i det redan nämnda verbet sanskr. majj
dyka ned, hvaraf kausat. majjayati doppar ned, lat. mergere^
äf-vensom i litau. vb. mazgoti tvätta, skölja (troligen eg. doppa). Se
Fick I 175 f., jfr HÜbschmann Zschr. XXIII 388.
Sadel* fsv. sapvl m., isl. aöÖull; ags. sadul o. s. v. I alldeles
samma betydelse, men med afvikande stamvokal och med neutralt
kön, fins ordet hos slaverna: böm. serb. kroat. slov. bulg.sedlo, pol.
8iodio. Att ry. sêdlo är ett skrifsätt, påverkadt af verbet sidêt sitta,
för äldre sedlá, är sannolikt af uttalet siádla i pluralis med ett
slags omljud, som eljest enligt regeln träffar 0, icke ursprungligt
éy analogt med det polska siodto, som bestämdt hänvisar på
ursprungligt kort e. Man kan därföre ej tänka på fksl. sèdalo eller sèdêlo
säte (Cihac 323), så mycket mer som ingen af de nyare slaviska
formerna behållit någon afledningsvokal i ändeisen. Den slaviska
grundformen kan svårligen vara något annat än *sedulo (icke **é(ZZo,
ty däraf skulle man sannolikt fått ryskt och sydslav. *selo). Det
ligger närmast till hands att förklara detta såsom en rent slavisk
afledning af roten sed sitta (Gurtius N:o 280). Visserligen finnes
eljest icke denna rot på slaviskt område i denna form sed med kort
e, men man måste anse för troligt, att en sådan form äfven funnits
hos slaverna liksom hos andra indoeuropeiska folk; den
baltiskt-sla-viska verbalstammen sed- med långt P. synes vara utgången från
en gammal perfektform, jfr lat. sèdi perf. af sedeo, got. sêtun 3 plur.
pret. af sitan o. s. v. — Enligt en annan åsikt (enligt Lexer II
612 framställd afWackernagel) är vårt ord lånadt från lat.
se-dlle n. säte (jfr Fick III 318). Denna härledning passar rätt väl
äfven för den slaviska formen. Om den är riktig, så får man
antaga, att i senlatinet ordet sedile, såsom synonym till sella (af
*8ed-la)y kom i bruk hos germaner och slaver, likasom det senare
ordet hos romanerna, såsom beteckning för ridsadeln, hvilken lär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
