- Project Runeberg -  Svenska ord belysta genom Slaviska och Baltiska språken /
44

(1881) [MARC] Author: Fredrik August Tamm - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44 Svenska ord belysta genom slaviska coh baltiska språken.

ett välkommet stöd för härledningen af vårt ord frän lågtyskan. Med
förbigående af mera fjärran liggande betydelser finna vi, att mlågt.
drummel, nylågt. drummel, drÜmmel, äfven drumpel, kan betyda
»kleiner gedrnngener Mensch», äfvensom att drummel, liksom ndl.
drommel, eufemistiskt säges om djäfvulen (se vidare Sch il ler-
Ltib-ben Mittelniederd. Wörterbuch samt Berghaus Sprachschatz der
S assen).

Dåre m. Lånadt af mlågt. dåre; mht. tåre, tor, nht. thor.
I slaviska språken finnes en rik ordgrupp i liknande betydelse med
grundformen dur-, hvaraf t. ex. ry. dur f. dårskap, dumhet,
ondska, durak m. dåre, narr, dura f. kvinlig dåre, fornry. .adj. durinu
dåraktig, ry. durnöj dålig, stygg (jfr d. daarlig = vårt dåligt),
lillry. hvitry. durnyj dåraktig, pol. durny, böm. dump i samma
betydelse; bom. duriti, pol. durzyé göra rasande, reta till vrede, serb.
duriti se råka i vredesmod o. s. v. — Det tyska ordet kan höra
tillsammans med denna slaviska ordgrupp, ifall man uppställer en
grundform *daura- = indoeurop. *dhauro-, hvilket, jämfördt med
litau. duka dåre, synes ytterst komma af en rot dhu storma, vara
upprörd m. m. (jfr Fick II 389 och 584 f.). Äfven lat. furia, vb.
furere kunde möjligen höra ¾it (jfr C ur ti u 8 N:o 314), men bör
väl hällre kanske föras till en rot bhur (jfr Fick I 695 och II 620).

Grobl&n brutal person, nht. grobian; latinsk form grobianus
på 1500:talet (Weigand). Det är icke osannolikt, att detta ord
egentligen är af slavisk härkomst, af pol. grubian (grubianin) o. s.
v., hvilket ord finnes i samma betydelse brukligt på hela det
slaviska området, och som gör intryck af att vara snarare hemmastadt
hos slaverna än hos tyskarne, all den stund det hos de förre
framkallat ett icke obetydligt antal afledningar, såsom t. ex. ry.
grubi-janstvo n. brutalitet, fem. grubijanka, adj. grubijanski, o. s. v.,
hvar-till motstycken icke finnas i tyskan. Suffixet, hvarmed ordet är
af-ledt, kan ganska väl vara äkta slaviskt. Och stamordet till de
slaviska formerna åtminstone är ett rent slaviskt adjektiv, ry. gru*
byj o. s. v. = fksl. graybu grof, obildad, rå, brutal, hvilket icke kan
vara lånadt af det tyska grob. Det kan visserligen anmärkas, att
den polska formen af detta adjektiv gruby, likasom afledningen
#ru-bian, icke är regelrätt, då fornslaviskt a? i polskan eljest icke blir
u utan kvarstår såsom nasalvokal. Men u kan i alla händelser
omöjligen förklaras af det tyska öppna o i grob, utan måste bero
på lån från någon af de andra slaviska munarterna; på samma sätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:13:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svslabal/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free