Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken. 45
har man att förklara ett dylikt oregelbundet u för ursprungligt <v
t. ex. i pol. tuk böjning, båge vid sidan af det äkta polska t$k9
båda = fksl. la^ku, likaså i verbet smucié jämte smfycié uppröra,
bedröfva ~ fksl. sÜmOytiti. Äfven den slovenska formen grêb är
icke från tyskan, utan motsvarar regelrätt fksl. graybÜ. Detta
sistnämnda sammanställes af Fick (II 347) med germ. adj.
krämpa-hop krympt (isl. krappr, fht. chramph, jfr sv. krympa v., o. s. v.).
Ordet skulle då egentligen betyda skrumpen, hvaraf skroflig, sträf,
grof o. s. v.
o
A andra sidan kan icke häller det tyska grob (lågt. grof,
gro-we o. s. v., hvaraf vårt grof är lånadt) gärna härledas från det
slaviska ordet, emedan vokalen i det förra ursprungligen och delvis
ännu är kort (jfr ock eng. gruff, kanske från ndl. grof?)* Man
antager för det mesta, att grob är en sammandragen form af fht.
ge-rob, hvilken form finnes hos Notker och såsom enstaka sidoform till
grob äfven senare (jfr Lexer I 1092) och antages vara
sammansatt med prefixet ge-, samt rotbesläktadt med isl. hrjufr skroflig,
fht. riob (se Fick II 331, krup).
Kaja f. Gorvus monedula, no. kaja i östra Norge, annars kaa,
d. kaa. Jfr mlågt. nylågt. ka, mndl. ca, cauwe, nyndl. ka, kauw kaja,
samt fht. kaha cornix (Graff Althochd. Sprachschatz IV 359), mht.
ka cornix, cornicula (Scha de 468). Jfr ock ags. ceo kaja (äfven
ciœ), egg. chough. Mer eller mindre liknande fågelnamn finnas ock i
keltiska och romanska språk (se vidare Hildebrand i Grimms
Wörterb. V 304 f.), hvilkas sammanhang dock kan vara
tvifvelak-. tigt. Närmare ligga däremot slaviska former, pol. karva, vanligare
demin. kawka, bom. lillry. slov. kavka, samt ry. (kyrksl.) kávica,
äf-vensom litau. kova f., kovas m., alla i betydelsen kaja. Alla här
nämnda former äro väl åtminstone till sitt första ursprung
ljudhär-mande, så att man kan icke neka möjligheten af själfständig
uppkomst på olika språkområden. Men å andra sidan är ganska
möjligt, att lån på ett eller annat sätt ägt rum; och tvifvelaktigt är,
om man får uppställa ett kåwa såsom tillhörande den s. k.
lettoslaviska språkenheten (Fick II 537), ifall därmed menas ett hos
balter och slaver urgammalt ord. — Den svenska formen kaja är i
alla händelser icke en gammal inhemsk form, utan är antingen en
nyare direkt efterhärmning efter kajans läte eller snarare lånadt
från lågtyskan, likasom det sydsvenska alika, d. allike, lågt. aleke,
alke (jfr ry. galka kaja, samt fksl. galica, Mikl. Lex. 126?)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
